Himla kul träning

”The very thought to control stuttering is misleading
and it is actually going against stuttering. Speech is something
which you have to allow to flow and not something to control. ”
If you get that, you’re half way there.
John  (klipp från internet)

Utmaningen är fortfarande att arrangera träning som ger flyt i talet. Den utmaningen har vi sannerligen för länge sedan antagit inom TALAkademin. Men det gäller att utveckla träningen till att bli ”himla kul” för den som fortfarande pockar på det.
Mitt förslag är att alla medlemmar i TALAkademin bidrar med några rader om hur vi kan tänkas göra. Skriv in det på TALAkademins hemsida. Så snart som möjligt!

”Hesitating: Realising that Everyone Stumbles”

”If you know that your speech is hesitent and want to do something about it, take the following first steps.”

1. Think more clearly.
2. Slow down your speech and speak with more emphasis.
3. Master good breathing.
   (sid 236 Voice & Speaking Skills for DUMMIES. 2012)

Upprepningsövningen som vi i TALAkademin brukar använda oss av tränar enligt min mening upp tänkandet, som jag vill beteckna som formuleringsförmågan i det här sammanhanget. Vi kan när som helst utvärdera resultatet. Min hypotes är att tänkandet/formuleringsförmågan kan tränas upp märkbart efter 50 övningar.

Att sakta ner talet tränar vi inom TALAkademin genom att träna på övertydlig artikulation. En skärpning av uttalet minskar taltempot. Det har vi redan bevisat för varandra inom vår förening. Effekten märks direkt.

Att behärska en god andning tränar vi inom TALAkademin genom att tala med viloandningsrytmkänslan. Det fordrar full förståelse och en hel del träning innan man når fram till ett nöjaktigt resultat. En utvärdering av träningsinsatsen kan göras när som helst man önskar.  Min hypotes är att man måste träna minst 3 gånger så mycket som man i förstone tror.

SWITCH

SWITCH innehåller bl a följande sceneri: En ryttare, en elefant, en väg och ett mål. Själv är man elefantens ryttare sittande på elefantens rygg – och som styr, tänker, beslutar. Elefanten represeterar känslorna som kan ställa till problem när man vill åstadkomma en förändring. Det gäller för ryttaren att kunna handskas med elefanten – som kan vara hur bångstyrig som helst – för att få den att gå på vägen fram mot målet. Man måstedärför lära sig att förstå elefanten och handskas med den. Det kan man göra genom att förstå de många olika exempel på lösningar till förändring som boken innehåller. Jag tror att flera exempel kan appliceras på talet och talsvårigheter. Förmodligen också stamning av olika kännetecken. Det är det som jag tror har inspirerat Göran Hjertman. Det ska bli kul att höra vad han kommer att säga under TALA I SKÅNE i början av maj. 🙂

”…och ha himla kul…”

”Lila cut loose, and her energy, her whole demeanor changed. Within a few moments she was fooling around, and as her confidence grew, she came totally alive. But the most remarkable thing was that once she began to have fun, Lila didn’t stutter.”
(ur Redefinging Stuttering av John C. Harrison)

I TALAkademin är det Anders Rosvall som har lanserat uttrycket ”ha himla kul”. Det uttrycket fanns alltid med i inbjudan till TALA I SMÅLAND på den tiden då det begav sig. Nu är den tiden förbi. Men uttrycket ”ha himla kul” lever kvar i mitt minne och påminner mig ständigt om att vi inom TALAkademin måste minnas, att hemligheten med att lära sig någonting nytt på effektivaste sätt är att samtidigt ha himla kul.

Det är en utmaning! För ”rolika timmen” i skolan på fredagarna signalerade ju, att ingenting väsentligt lär man sig då. Att ha kul hör ju inte ihop med skolan och att lära sig.

NÄR SKA SKOLAN ÄNDRA PÅ SIG? När kommer det att bli himla kul att gå i skola? Jag vet inte.

Men det skulle vara roligt att få uppleva, att TALAkademins träningsprogram blir alltmera ”himla kul” och en förebild för den – jämfört med andra länder – tråkiga och försenande skolan.

Varför slutar en del personer att stamma av sig själva?

Kan jag lära mig något av de personer som spontant slutar att stamma?

(The following is a formerly unpublished paper that Dr. Williams wrote for his stuttering course in the 1980’s. Added to the Stuttering Home Page with permission of J. David Williams)

(klipp ur Stuttering by J. David Williams, Department of Communicative Disorders
Northern Illinois University, Dekalb, Illinois 60115 c.1980)

”When questioned, adults who remember having formerly stuttered report that they recovered within a wide age range, although most of them say that their recovery took place between about 13 and 20 years of age.
Det är vanligt att en spontan positiv talutveckling mot flytande tal äger rum under åldersspannet 13 – 20 år. Så sägs det. Jag känner emellertid bara ett par personer som helt och fullt passar in i den beskrivningen. Personerna har bevisligen stammat under skoltiden. Som vuxen talar de helt utan tecken på stamning.

They nearly always report their recovery as having been gradual, and many have no idea why they recovered. Det är också mitt intryck. Det är märkligt tycker jag, att så många inte kan förklara varför talet har utvecklats till mera flyt. Vi i TALAkademin har försökt att hitta svar genom att beskriva förändringar i talet hos olika personer.

Those who do offer an explanation, in the absence of any speech therapy, frequently attribute their recovery to such things as speaking more slowly, speaking more frequently (not being afraid to talk), relaxing, and acquiring new attitudes toward themselves and their speech problem.”
Det här tycker jag är viktig information att ta fasta på. TALAkademin har med i sin talträning alla punkter som nämns. Det är värt att notera, att det skett helt oberoende av det som jag här har refererat till. I TALAkademins träningsarbete har vi sökt svar på nedanstående frågor.

Kan vi lära oss något väsentligt för vårt tal genom att fråga oss:

1. Talar jag tillräckligt sakta?
2. När jag talar, tränar jag samtidigt på att tala bra?
3. Vågar jag tala lugnt och fritt ?
4. Kan jag slappna av så att det känns skönt och behagligt att tala?
5. Behöver jag alltid tala perfekt?

Testa din röst- och talteknik hos TALAkademin!

Genom att testa sin röst- och talteknik blir man medveten om den. Man kan därmed själv avgöra om man behärskar en viss röst- och talteknisk färdighet eller inte.

När man har testat sin röst- och talteknik, har man klarat av något viktigt. Man har tagit reda på vad det är man behöver träna mera på.

Det finns ett antal färdigheter som ingår i muntlig framställning. När man har klarat av alla uppgifter kan man få en bekräftelse på vad man kan. Man kan inför sig själv intyga vad man klarar av bara och vad man har svårigheter med. Det stärker självkänslan.

Här nedan ser du vad testet består av. Vi räknar upp en hel del som ingår i muntlig framställning. Testet börjar med andning och slutar med talproduktionsfärdigheter.

När du går igenom testet så lär du dig samtidigt. Härigenom kommer möjligheten till träning in. Det gör testförfarandet extra värdefullt. Du kan träna dig igenom testet så många gånger du vill.

Behöver du hjälp med hur du ska göra? Du kan få viss hjälp med utökad instruktionen av TALAkademins frivilliga instruktörer.

Efter genomgånget test kan man behöva träna vidare i Speakting Circle som TALAkademin erbjuder på nätet varje torsdag kl 21.00.

Andning
Tio exempel
1. Andas med magen under en minut. (bukandning)
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas med magen
2. Andas med flankerna så att det rör sig i sidorna när du håller ”höfter fäst.”(flankandning)
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas flankandning
3. Andas med buk- och flankandning under en minut.
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas med buk- och flankandning.
4. Andas med buk-, flank- och ryggandning under en minut.
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas med buk-, flank- och ryggandning.
5. Demonstrera bröstkorgsandning med tre andetag.
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas med flandandning.
6. Andas ryggandning och känn andetagen genom att hålla höfterfäst med fingrarna riktade bakåt..
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas ryggandning.
7. Ta tre djupa inandningar.
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man gör detta vid högläsning.
8. Ta tre djupa inandningar och känn samtidigt avspänning under andningspauserna
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man gör detta vid högläsning.
9. (Om du har tillgång till boken.) Ligg ner på golvet och träna buk- och flankandning i överensstämmelse med anvisningarna som ges i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv” av Gay Hendricks, sid 77 o.f.
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man gör detta.

Kommentar:Det känns lite tjatigt att gång på gång upprepa ”Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man…” Det kunde ju räcka med en instruktion som gällde alla efterföljande exempel. Emellertid, min tanke är följande: Man lär sig effektivare än annars genom att använda sig av webbkamerainspelningar. Webbkamerainspelningarna ger återkoppling på det man säger och gör så att det går lättare att bedöma vad man gör och säger. Det är lätt att hoppa över webbkamerainspelningarna. Det finns ett motstånd mot all förändring. Jag vill att du ska övervinna det motståndet. Därför upprepar jag instruktionen med webbkamerainspelningen.

Avspänd normal ljudbildning
10. Ljuda på följande enskilda ljud med avspänd röst
a, e, o, u, y, i, ä, å, ö
11. Ljuda ihop ljudsekvenserna med avspänd röst
s-o-l, m-å-l , l-u-r, k-r-å-k-a, s-p-r a-k-a, b-r-i-ng-a, m-a-mm-a, skj-u-t-a, k-ö-p-e-n-h-a-m-n

12. Ljuda igenom så väl korta som långa ord med avspänd röst
Värna. Minnen. Från. Mjölbyfestivalen. Samt. Brokindsfestligheterna.
13. Ljuda igenom två fraser av olika längd med avspänd röst
MODO hör hemma i Ö-vik. Sidensjö var socken på 40-talet.

Ljudning med stark röst
14. Ljuda på tre enskilda ljud med avspänd och stark röst
aaa; iii; ööö

15. Ljuda ihop tre ljudsekvenser med avspänd och stark röst
aaa-ååå-äää-ööö, ooo-uuu-iii-eee, yyy-äää-iii-ööö
16. Ljuda igenom sex respektive korta och långa ord med avspänd stark röst
sol; Silversand; mil; millionbrand; Lomma; lökväxt
17. Ljuda igenom tre fraser av olika längd med avspänd och stark röst
Nu går sista visan. Långt i fjärran. Stilla flyter Don genom Ryssland.

Ljudning med svag röststyrka
18. Ljuda på tre enskilda ljud med avspänd och svag röst
mmm, vvv, rrr
19. Ljuda ihop ljudsekvenser med avspänd och svag röst
aaa-ååå-äää-ööö,
20. Ljuda igenom tre korta och långa ord med avspänd svag röst
mmmaaalll, mmmååålllmmmaaannn, mmmiiilllllliiiooonnnmmmyyygggooorrr
21. Ljuda igenom tre fraser av olika längd med avspänd och svag röst
s-k-ö-n-t; m-a-n l-e-r s-ä-l-l-a-n; m-å-s-t-e m-a-n- a-l-l-t-i-d m-å-l-a

Tala med lågt röstläge
Uttala tre meningar med lågt– lägre än ditt vanliga röstläge, högt och normalt röstläge.
22. Det här är mitt lägsta röstläge
23. Det här är mitt höga röstläge
Det här är mitt normala röstläge.
.
Tala med olika röstklang
24. Uttala två meningar med din vanliga röst.
Nu talar jag med min vanliga röst.
Så här talar jag till vardags.
25. Uttala tre meningar med högt röstläge.
Nu höjer jag röstläget.
Jag talar med pipigare röst än vanligt.
Den använder jag bara när jag läser sagor.
26. Uttala tre meningar med din mörkaste röst.
Så här låter min mörkaste röst.
Den använder jag sällan.
Jag borde använda den ofta.

Tempoväxling
27. Växla tempo inom varje mening när du uttalar tre olika meningar.
Det här är lånat av Bo Bergman.
Jag älskar dimman som släpar våt
över kajer och torg i natten.
Och lykornas ögon, röda av gråt.
Och lukten från gatan och visslans låt
från en spöklikt skymtande båt
ute på Mälarns vatten.

28. Det blir effektfullt tal när man betonar de viktiga orden.
Jag heter…
Jag bor på …
Närmaste stad är …

29. I monotont tal saknar man betoningarna.
Nu säger jag en hel mening utan att framhålla något speciellt ord.
Det är inte så lätt det heller.
Det är viktigt att man hittar de viktiga orden.

30. Börja uttalet av ett ord med långsamt tempo och öka sedan tempot så att det övergår i normal uttalshastighet.
Jag kan inte tänka mig att tala för långsamt.

Rytm
31. Läs tre meningar och betona de viktiga orden i varje mening.
Dom viktigaste orden är substantiv, adjektiv, verb och adverb.
I grundskolan kunde man ta på substantiven.
Ett verb var något man gjorde.
Och ett adverb var en bestämning till verbet.

Talproduktionsfärdigheter
32. Tala med olika taltempon genom att säga tio självvalda fraser i varje övning.
33. Uttala tre ettordsfraser
34. Uttala tre tvåordsfraser
35. Uttala tre treordsfraser
36. Uttala tre fyraordsfraser
37. Uttala tre femordsfraser eller fraser som innehåller flera än fem ord
38. Tala med tre olika taltempon och slappna av under andningspauserna

39. Tala med tre olika taltempon och slappna av under andningspauserna. Gör samtidigt andningspauserna tre gånger så långa
40. Tala med olika taltempon och slappna av under andningspauserna. Gör samtidigt andningspauserna tre gånger så långa. Tala med övertydlig artikulation
41. Tala med olika taltempon och slappna av under andningspauserna. Gör samtidigt göra andningspauserna tre gånger så långa samt tala med övertydlig artikulation och starkare röststyrka

”Phenomenology of Stuttering”

”Breathing abnormalities tend to occur often with stuttering and may occur in very young children. People who stutter may exhibit shallow breathing or may unwittingly hold their breath through a moment of stuttering. Vascular changes during moments of stuttering have been documented. Some stutterers experience a rapid heart rate and elevated blood pressure which causes their faces to turn red, while others may experience a drop in blood pressure causing their faces to turn pale.”
(klipp från internet)

EGNA IAKTTAGELSER – MER TRÄNING BEHÖVS!
Jag är pensionär. Jag har nämnt några gånger, att jag börjat stamma mera, sedan jag slutade att undervisa om muntlig framställning, röst- och talvård på universitetet. Jag har upplevt, att det är andningen, – andningstekniken – som förändrats. Andetagen har blivt kortare och grundare. Som en följd av detta har jag känt mera spänning och press på stämbanden vid ljudbildningen. Jag har därför börjat stamma (fastna) på /a/, /å/ och /i/ och i princip alla vokaler. Jag måste därför skärpa mig, koncentrera mig på att andas in djupare. Minska på taltempot. Ge akt på språkljudens lika längd. Slappna av i käken och göra mjukare käkrörelser (artikulationsrörelser). Rösten blir därmed avspänd och fyllig i klangen. Då blir det flyt igen och talet låter normalt bra.

Allt detta får mig att osökt att tänka på mitt golfspelande. Samma sak händer varje säsong. De två första gångerna jag går ut på banan går det bra. Därefter går det sämre och sämre ända fram emot hösten. Då vänder det äntligen. Jag kan åter spela bättre och bättre. Träningen börjar ge utslag.

Jag kan översätta varje talmoment till golfspelsmoment. Varje gång jag får anledning att tänka på detta blir jag förundrad. Märkligt! Intressant! Tyvärr blir det bara en gång per år TALGOLF. Därför blir det inget resultat att tala om. I stället blir det status quo.

MER TRÄNING BEHÖVS UPPENBARLIGEN.

Det gäller nu för TALAkademin att utveckla ”himla kul” träningsprogram som leder fram till ”resultat att tala om”.

Ps. Filosofisk fenomenologi utvecklades av Edmund Husserl, vars ambition var att studera världen så som vi uppfattar den. I fenomenologin ingår därmed studiet av både människans medvetande och subjektiviteten.
.
Husserl har även utvecklat en fenomenologisk forskningsmetod. Den kallas ”imaginary variation” (imaginär variation). Syftet är att komma åt fenomenets essens, dvs. innersta väsen. Essensen är det som gör en sak till den sak den är och inte till en annan sak. Metoden går ut på att variera ett fenomens egenskaper tills man kommer fram till den slutgiltiga gränsen då objektet upphör att vara det den är. Denna process är subjektiv och grundas i individens spontana intuition. Ds.

Jag fastnar på ”Audi” när jag glömmer att andas in.

Häromdagen körde jag min bil till den årliga kontrollbesiktningen. Det var en lugn stämning i besiktningslokalen, när jag anlände. Endast två personer arbetade med att besiktiga bilar. Det bådade för ett gott resultat, kändes det som. Det visade sig emellertid att besiktningsmannen anmärkte på två saker. Den ena saken var en glapp vänster styrled och den andra saken var ett läckage på en bromsslang till vänster bakhjul.

Nu blev det anledning att ta kontakt med min bilmekaniker sedan flera år tillbaka. Därför åkte jag förbi verkstaden redan på hemvägen från bilbesiktningen för att beställa tid. Det var visserligen fredagseftermiddag, men jag chansade på att han var kvar på jobbet. Det visade sig, att min optimism var förgäves. Det var stängt.

OK, jag får kontakta honom på måndag i stället. Sagt och gjort. Jag tog bilen och åkte till verkstaden på måndagmorgonen. Otur! Han var inte där. Det var bara att återvända hem igen.

Nästa steg var att ringa och avtala om tid för reparation. Jag känner ibland ett visst motstånd till att ringa. Det är säkert en kvarleva från ungdomstiden. Jag tycker, att det är lättare att förklara någonting och svara på frågor live jämfört med att tala i en raspig mobiltelefon med en ofta fluktuerande ljudstyrka. Men det brukar vanligtvis gå hyfsat bra.

Emellertid är det en sak som jag fruktar lite. Det är att uttala bilmärket, ”Audi”. Det inträffar en uttalssvårighet, när jag råkar uttala ordet helt oförtänkt. Då stoppar ljudet redan på vokalen ”a”. Och så tar det ett bra tag innan vokalen får ton. Dessförinnan låter det närmast som ett spänt tonande på ”aaaa”. Nu upptäcker jag att talluften håller på att ta slut. Jag pressar till slut fram ”Audi”
Det är inga problem att säga ”Audi” på beställning. Eller förberett. Det går bra att säga Audi upprepade gånger utan svårighet.

Men när jag talar spontant vet jag, att jag gärna talar lite för fort. Jag forcerar talproduktionen. Och då glömmer jag att andas in tillräckligt med luft vid frasens början. Det är helt nödvändigt om jag skall kunna börja talandet med en avspänning i talorganen på utandningen. Detta är absolut nödvändigt om jag vill hålla röstapparaten igång. När luften tryter inträder en anspänning och då tar det inte lång tid förrän stämbanden hakar upp sig. Det uppstår en låsning och ljudflytet störs. De blir i det här fallet närmast ett spänt ”aaaaaaudi”.

När jag kommer ihåg att andas in före uttalet av ”Audi”, blir det ingen svårighet att uttala ”Audi”.

Är det någon som gjort motsvarande erfarenhet så berätta om det gärna. Vi kan lära av varandra om vi blir många.