Frasering
2011-12-13 1 kommentar
Flera fraseringsövningar:
Introduktion till Talakademin
2011-12-11 1 kommentar
Rösten och Talets tio punkter
2011-12-11 4 kommentarer
Visste du att Talakdemin arbetar med alla aspekter av ett bra tal? Vi kallar dem ”rösten och talets tio punkter”. Dessa är:
Fyra basfärdigheter
- andning
- pausering
- avspänning
- frasering
Tre aspekter på rösten
- röstkvalitet
- röstläge
- röststyrka
Tre aspekter på talet
- uttal
- tempo
- rytm
Vi har också använt en lite annorlunda lista vid kursen ”Våga tala bra!” som hölls i samarbete med Östergötlands stamningsförening:
- Andning – pausering, att använda sig av bestämda pauser i talet.
- Andning – viloandningsrytm, skapar ett lugnt och behagligt taltempo.
- Tempokontroll – håller ett fast långsamt tempo.
- Tempoväxling – växlingar mellan olika taltempon.
- Koartikulation – att sammanbinda ljud för att skapa flyt i talet, träning i ljudbildning.
- Artikulation – sluddrigt, normalt och övertydligt uttal.
- Röststyrka – svag, normal och stark.
- Röstläge – högt, normalt och lågt.
- Röstkvalitet – olika röstklanger, gäll, ljus, mörk, klar, etc.
- Betoning och tonfall – rytm och frasering.
Här på vår hemsida och på våra TALA-kurser kan du lära dig mer om dessa tio punkter.
Avslappningsövning
2011-12-11 2 kommentarer
Lägg dig bekvämt i sängen eller i en soffa, helst med bra stöd under huvudet. Se till att det är tyst och lugnt runt omkring och telefonen är avstängd. Övningen tar c:a 20 minuter. Använd hörlurar när du lyssnar på filen, det ger bäst resultat. Följ instruktionerna utan att fundera för mycket på varför. Du behöver inte koncentrera dig på att minnas något, utan bara lyssna.
Det dova ljudet i bakgrunden är tillagt medvetet. Det är i en speciell frekvens som sägs göra det lättare att slappna av, dessutom maskerar det bort vissa störande ljud som kan komma utifrån.
Det brukar rekommenderas att man lyssnar på ett sådant band varje dag i c:a en månad och därefter stegvis drar ner på hur ofta man lyssnar. T ex till två gånger per vecka, en gång per vecka. Varannan vecka osv. Till sist kan man höra på det vid behov.
Långa versionen (c:a 20 minuter):
Klicka på ”Play”-knappen här nedanför för att lyssna:
Eller ladda ned filen direkt här: https://talakademin.files.wordpress.com/2011/12/ver3.mp3
Korta versionen (c:a 13 minuter):
Klicka på ”Play”-knappen här nedanför för att lyssna:
Eller ladda ned filen direkt här: https://talakademin.files.wordpress.com/2011/12/ver3_short.mp3
Skypeträning
2011-12-03 2 kommentarer
I arbetet med att skapa former för att kunna talträna när som helst vid vilken tid på dygnet som helst, har vi prövat att använda oss av Skype för att talträna med hjälp av datorn.
Var med i TALAkademins torsdagsträningar kl 21.00 på Skype!
Tala i verkligheten
2011-12-03 Lämna en kommentar
Att ta våra erfarenheter från TALA-kurserna ut i verkligheten är ofta en utmaning i sig, det har nog de flesta av oss erfarit.
Vad kan detta bero på tro? Varför är det så stor skillnad att komma i rätt stämning för viloandning och hålla fraserna korta när vi inte är på TALA-kursen?
Neuro-Semantics är en samling metoder och processer för att utveckla sig själv till det man vill bli och det behandlar även stamning och utveckling av talet. Neuro-Semantics (NS) ställer bland annat följande intressanta frågor:
• Om du inte kände rädsla eller skam för din stamning/blockering, hur skulle det påverka
din stamning?
• Om du kände att du är en verkligt värdefull och bra människa, oavsett hur du talar, hur skulle det påverka din stamning?
• Om du kände att du har kontroll över ditt tal när det flyter på bra, hur skulle det påverka din stamning?
• Om du aldrig hade känslan ”jag har alltid stammat och kommer alltid att göra det”, hur skulle det påverka din stamning?
• Om du inte var rätt för andras bedömningar av ditt tal, hur skulle det påverka din stamning?
Jag tror att NS med dessa frågor är inne på rätt spår att förklara skillnaden mellan en träningssituation (t ex en TALA-helg) och en tävlingssituation (verkligheten). Så enligt NS ligger alltså skillnaden i vårt eget sätt att känna av situationen, vilka känslor som just den situationen
framkallar inom oss.
Frågan blir då hur vi kan förändra det som triggar dessa känslor hos oss. Det är inte helt självklart
vad som triggar känslorna, men det finns det olika metoder inom NS för att ta reda på. Det finns så klart sedan också metoder för att förändra dessa triggers som gör att vissa känslor framkallas.
Läs gärna mer om dessa i tipsen om vidare läsning nedan.
En NS-metod som jag själv funnit mycket effektiv är se på situationen ur olika upplevelsepositioner. Det kan man använda sig av både före och under (även efter) själva
händelsen inträffar.
1. Första positionen: Här ser du dig själv ”inifrån”, dvs du upplever situationen utifrån dina egna ögon, öron och känsel.
2. Andra positionen: Här upplever du situationen utifrån den person du interagerar med. Du försöker se situationen ur hans/hennes ögon. Du ser dig själv kan föreställa dig hur
han/hon upplever dig och situationen.
Sida 4 av 8
3. Tredje positionen: Här är du helt disassosierad från situationen. Du ser på situationen som en helt utomstående, ej inblandad, person. Du kan se både dina egna och andra personers reaktioner. I den här positionen kan du avgöra om dina rädslor och spänningar är rättfärdigade för vad som verkligen händer. Finns det ett hot mot dig? Eller var det bara så att du upplevde situationen som ett hot?
4. Fjärde positionen: Den kan kräva lite övning, här föreställer du dig att du ser på situationen ur alla inblandades ögon på en gång. Du är alla människor samtidigt. Du pratar med dig själv och allas reaktioner är dina egna. Hur upplever du situationen om du tänker så?
5. Femte positionen: Du flyttar dig upp i universum och ser ner på hela jorden, du ser den situation som pågår och andra parallella händelser, men du upplever också allt som hänt före och efter händelsen. Du är en sorts ”gud” som känner till allt. Vad händer med dina känslor när du ser på händelsen ur detta perspektiv?
Efter träning på att se på situationer ur dessa olika perspektiv är det lätt att uppleva att saker inte
är så allvarliga som man tidigare kände (speciellt för position 3, 4 och 5). Det spelar inte så stor roll hur man talar, andra tänker och bryr sig inte om de saker man oroar sig för. Återse nu frågorna som ställdes ovan. Det är lätt att inse att det här annorlunda synsättet på en och samma
situation kan påverka ens tal (och mycket annat också). Det kan göra det lättare att använda de färdigheter vi lärt oss på TALA-kurserna i vilken situation som helst, men det kan också hjälpa oss att inte bry oss så mycket om de gånger det ändå inte går som vi vill.
Det finns stora möjligheter att använda Neuro-Semantics och liknande metoder som en fortsättningskurs till rösten och talets tio punkter vilka vi lär oss på TALA-helgerna. Är du
intresserad att lära dig mer om detta så kan jag rekommendera följande läsning:
http://www.masteringstuttering.com/ : En hemsida med många artiklar om NS med inriktning på
stamning.
http://www.neurosemantics.com/ : Ännu fler artiklar, men för många olika områden, inte bara stamning.
Hemsidorna tipsar också om flera bra böcker i ämnet.
Tala i fraser
2011-12-03 3 kommentarer
Att tala i fraser är viktigt för TALAkademins medlemmar. En bra och enkel förklaring till varför det är så, står högt på min önskelista. Jag vill verkligen förklara, varför jag tycker det är så viktigt att tala i fraser.
Grunden är att andningstekniken inte får störas av talflödet. Talhastigheten, fraslängden, anspänningen ( bristen på avspänning under andningspauserna som då blir för korta) stör viloandningsrytmen och viloandningsrytmkänslan. Den goda viloandningsrytmkänslan får inte störas.
En fras är det man säger på en utandning. En fras kan bestå av ett till flera ord. I TALAkademin föreslår jag att man börjar med att träna på att uttala ettordsfraser i viloandningsrytm. Därefter tränar man tvårdsfraser, treordsfraser, fyraordsfraser etc.
Efter ett tag föreslår jag att man tränar att växla mellan fraser av olika längd. Pröva att växla mellan ettordsfraser och femordsfraser. När det blir för svårt, gå tillbaka till kortare fraser och öva, öva och öva.
Talakademin 
Senaste kommentarer: