”Phenomenology of Stuttering”

”Breathing abnormalities tend to occur often with stuttering and may occur in very young children. People who stutter may exhibit shallow breathing or may unwittingly hold their breath through a moment of stuttering. Vascular changes during moments of stuttering have been documented. Some stutterers experience a rapid heart rate and elevated blood pressure which causes their faces to turn red, while others may experience a drop in blood pressure causing their faces to turn pale.”
(klipp från internet)

EGNA IAKTTAGELSER – MER TRÄNING BEHÖVS!
Jag är pensionär. Jag har nämnt några gånger, att jag börjat stamma mera, sedan jag slutade att undervisa om muntlig framställning, röst- och talvård på universitetet. Jag har upplevt, att det är andningen, – andningstekniken – som förändrats. Andetagen har blivt kortare och grundare. Som en följd av detta har jag känt mera spänning och press på stämbanden vid ljudbildningen. Jag har därför börjat stamma (fastna) på /a/, /å/ och /i/ och i princip alla vokaler. Jag måste därför skärpa mig, koncentrera mig på att andas in djupare. Minska på taltempot. Ge akt på språkljudens lika längd. Slappna av i käken och göra mjukare käkrörelser (artikulationsrörelser). Rösten blir därmed avspänd och fyllig i klangen. Då blir det flyt igen och talet låter normalt bra.

Allt detta får mig att osökt att tänka på mitt golfspelande. Samma sak händer varje säsong. De två första gångerna jag går ut på banan går det bra. Därefter går det sämre och sämre ända fram emot hösten. Då vänder det äntligen. Jag kan åter spela bättre och bättre. Träningen börjar ge utslag.

Jag kan översätta varje talmoment till golfspelsmoment. Varje gång jag får anledning att tänka på detta blir jag förundrad. Märkligt! Intressant! Tyvärr blir det bara en gång per år TALGOLF. Därför blir det inget resultat att tala om. I stället blir det status quo.

MER TRÄNING BEHÖVS UPPENBARLIGEN.

Det gäller nu för TALAkademin att utveckla ”himla kul” träningsprogram som leder fram till ”resultat att tala om”.

Ps. Filosofisk fenomenologi utvecklades av Edmund Husserl, vars ambition var att studera världen så som vi uppfattar den. I fenomenologin ingår därmed studiet av både människans medvetande och subjektiviteten.
.
Husserl har även utvecklat en fenomenologisk forskningsmetod. Den kallas ”imaginary variation” (imaginär variation). Syftet är att komma åt fenomenets essens, dvs. innersta väsen. Essensen är det som gör en sak till den sak den är och inte till en annan sak. Metoden går ut på att variera ett fenomens egenskaper tills man kommer fram till den slutgiltiga gränsen då objektet upphör att vara det den är. Denna process är subjektiv och grundas i individens spontana intuition. Ds.