JU BÄTTRE MAN TALAR, DESTO MINDRE STAMMAR MAN
2013-11-21 Lämna en kommentar
Jag skulle vilja jämföra att lära sig tal i vilo andnings rytm som att lära sig ett andra språk, något som Åke brukar säga. Det som är så spännande med det är att det finns en enorm mängd kunskap, utbildningar mm om detta. Vi får en hel värld av kunskap att dra nytta. Jag surfade runt lite på nätet och hittade några spännande sajter i detta ämne. ”Man ska lära sig tänka i det nya språket” – hur gör man det då.. intressant
2013-11-17 Lämna en kommentar
Talakademin har ett stort antal videofilmer som är inspelade under 20 års tid. Här är några av filmerna beskrivna:
Den här inspelningen avser att berätta om vår verksamhet. Vi kallade oss Studiecirkelgruppen på den här tiden. Vi ville vara en särskild sektion inom Östergötlands stamningsförening. Talträning var kontroversiell. Det var ursprunget till TALAkademin. Det var först några år senare, 1992, som TALAkademin formellt bildades.
Tony Henriksson är reporter i denna video som berättar om vår verksamhet. Tony var under många år ordförande i Västernorrlands stamningsförening och bl. a. intresserad av vår verksamhet, särskilt muntlig framställning och talträning. Vi saknar honom här idag. Han gick tyvärr bort pga av en cancersjukdom för några år sedan.
Vid det här inspelningstillfället hade vi besök av en amerikansk speech pathologist , ph.d. Charlena Seymour. Hon var ledare för avdelningen Speech and Hearings Disorders vid University of Massachusetts at Amherst.
Professor Courtney Stromsta inbjöds som intressant föredragshållare för att ge tyngd åt
TALAkademins träningsprogram som vi var i färd med att utarbeta. ”Stamning är en enkelt. Gör det enkelt, när du vill göra något åt den.” Det var ett av Stromstas tips. Han betonade träningens betydelse och jämförde talträningen bl. a. med fotbollsträning i sin bok Elements of Stuttering.
Start 23. Rollspel. På ett tåg. Talar i mun på varandra.” Försök att vänta in varandra”. Skådespelaren Olle Johansson vid Östgötateatern var inbjuden för att stimulera oss till att utveckla vårt kroppsspråk. Att agera med kroppen när vi talar är en väsentlig bit av kommunikationen. Här finns mycket att lära.
Start 27 Roll som Lokalvårdare som har en relation etc..
Start 29 Hissen har stannat mellan två våningar.
Detta inslag i veckoslutskursen var mycket uppskattat.
Det främsta programmet i vår humorserien från 1990. Längd 12 min. ”Man måste kunna skämta om sin stamning.” Det har varit ett återkommande uttalande under årens lopp. Med detta förhållningssätt skulle vi få en avdramatisering av stamningen. Titta och bedöm själv.
Längd 12 min. Här visar vi TALAkademins grundmetodik. Med den började vi att tala bättre och bättre. Och sedan utvecklades vi vidare under parollen ”Ju bättre man talar desto mindre stammar man.” Avsnittet aktualiserar frågan om i vilken utsträckning träning är möjlig.
Grunden för talträningsmetodiken hämtas från idrottsvärlden. Presentationen börjar därför med ett rollspel från fotbollens värld. Tränaren Henrik träder fram och reder ut begreppen, instruerar och leder träningen. Diskussion: gäller samma villkor för träning i språk som i idrott?
Start vid 23 min Längd 3 min. Krister intervjuar Henrik om hur det går att träna Stutter-free Speech. Vad gör träningen så svår, enligt Henrik?
2013-11-17 2 kommentarer
2013-11-03
”…Att se bilden när Per Alm sätter elektroder i ansiktet på en stammande ger blandade känslor. Positivt är att man upplever honom som en riktig forskare. Men det känns inte lika rätt att sätta elektroder på stammande för att mäta vad de gör när de stammar. Fråga Stig Lindh, lekmannaforskaren som i tycker att Per Alm borde inrikta sin forskning på hur normaltalande människor gör när de talar. Eftersom han kan behöva en kontrollgrupp kan det vara lämpligt att det är stammande personer som intar den rollen.”
(Ur Stig Lindh: Nyhetsbrev, 2013-11-03
Kommentar:
Mycket bra förslag, tycker även jag. Jag har länge undrat varför man inte tar till vara de stammandes erfarenheter av att bli flytande i sitt tal. De finns en hel del personer som jag känner personligen som skulle kunna berätta. Jag har nämligen själv frågat dem. Så jag vet vad de har svarat. Det torde nu vara rätt tid för en sådan publicering.
I ett mail från Alan Badmington har jag saxat följande:
2013-11-04
”I frequently express the view that we can all learn something (however small) from each other’s stories. Reading about the lives of other PWS/PWB can provide an interesting insight into how they deal (or have dealt) with their respective difficulties, as well as offering reciprocal inspiration.
It can alert us to possibilities of which we were previously unaware – in relation to therapies, techniques and opportunities that allow us to unearth our true potential. It can also open our eyes to possibilities that we could never have imagined, igniting belief in our own capabilities.
When we become aware of the challenges/roles undertaken by others, it can encourage us to emulate their actions and confront obstacles in our own lives.
Learning about a PWS/PWB who successfully embraced public speaking had a huge impact upon my self-concept. Until that moment (in 2000), I truly believed that such a role lay outside the scope of someone who stuttered. I was inspired by his activities and wanted to follow his example. That fortuitous occurrence sowed the seeds of an empowering belief that was to subsequently change the course of my life.
Thank you, once again.
Kindest regards
Alan
Kommentar:
Låt oss nu äntligen i TALAkademin samla in berättelser från oss alla medlemmar i svenska stamningsföreningar där vi lärt oss att tala bättre och bättre trots vår stamning av lika eller varierande slag. Det kommer att inspirera till efterföljd. Prövat och erfarit är en bra avslutning på en sådan berättelse.
Talakademin 
Senaste kommentarer: