VARFÖR MÅSTE JAG TRÄNA?
2014-06-27 6 kommentarer
Glömska, allt bleknar bort, trevliga aktiviteter, kommunikationsträning, att träffas ganska regelbundet, ha kul, skapa nytt, dela med sig, träna på att resonera, skönt och behagligt, repetera, det finns ett motstånd mot all förändring, grundövningar
Talakademin 
Jag ser tala som en färdighet. Alla färdigheter inser jag måste tränas kontinuerligt. Annars försämras varje färdighet allt efterhand. Det är en fördel om jag kan göra träningen rolig, stimulerande, gärna i ett socialt sammanhang (tillsammans med andra). Träning ger färdighet!
Vilka är de bästa tipsen för att göra den dagliga grundträningen rolig?
Att göra den dagliga grundträningen rolig??? Är det möjligt? Jag kan inte erinra mig, att jag vid något tillfälle tyckt, att den dagliga grundträningen varit rolig.
Såvida jag inte tänker tillbaka på mitt arbete som lärare i röst- och talvård. Jag gillade det jobbet under hela den tid jag arbetade med det. Det är sant. Jag tycker nog att det var roligt, när jag tänker efter. Du måste bli lärare i något avseende – i röst- och talvård Robert!
Då får du träna på att lära ut andning, pausering, avspänning och frasering. Röstkvalitet, röstläge och röststyrka. Uttal, tempo och rytm.
Sedan måste du lista ut vad som kan få människor att behålla sitt lugn, när dom talar i stressade situationer.
Du gör klokt i att träna på att tala i korta meningar eller fraser. Samt jämföra vad som händer när du talar med långa meningar, där du blandar in bisatser, formulerar dig omständligt så att du känner dig stressad etc.
Det blir roligt om du kan inrama det hela i ett kul arrangemang. ”There is the rub”. (Shakespeare: Hamlet.)
NLP har varit föremål för mitt intresse minst ett år. Om jag förstått rätt, kan man via NLP lära sitt att programera om sitt tänkande – i olika situationer, i skilda sammanhang. Anna Margolina har beskrivit ett exempel i en facebook-kommentar. Det handlade om ”have fun”. Jag uppfattade hennes redogörelse om detta så här. Om jag är missnöjd med något – som därmed formulerats verbalt – så kan jag lära mig att ”tänka om”. Detta ”tänka om” kan ske i flera steg. Det resulterar slutligen i ett slags ”positivt tänkande” och formulerandet till den positiva slutprodukten blir då ”having fun”. Så har jag hittills förstått det hela.
Tack för ditt svar!
”The ‘can’t’ itself is actually triggered by a feeling – of overwhelm, undeserving, hopelessness, or – the root of them all – fear. We feel the feeling; it’s too uncomfortable, so we suppress it; and then we search for reasons, and come up with a rationalisation after the event.”
(Judy App: http://judyapps.co.uk/web/index.php/news/. )