Måste jag analysera i detalj mitt eget tal??

”‘So, if you are a person who stutters, I would like to encourage you to closely observe your own behaviour and to consider the following questions:

• What are you thinking about and focussing on during the times when you

1. speak fluently?
2. stutter?

• What is your purpose for doing that?
• What are you physically doing when you block?
• What are you trying to achieve by doing that?
• Is trying to control, in some way, interfering with your automatic process of speaking?’

These are questions which you might find helpful to consider.

Hazel”

Hazel föreslår, att man skall ställa sig själv ett antal frågor. Det är betydelsefullt för utveckling av ens eget tal, att man besvarar frågorna. Helst skall man göra det alldeles själv. Men klarar man inte ut det på egen hand föreslår jag, att man tar hjälp av någon eller flera i bekantskapskretsen. Se vad som händer. Skriv gärna ett litet reportage om resultatet. Testa om tidningen PLUS är intresserad av det hela.

Träning, träning och åter träning

”…You can’t allow yourself to be put off because of the struggle.  You’ve been functioning and thinking one way for years, and old habits die hard.  That’s the way the body/mind works.  But those habits of thought and action can be defeated if you are persistent and remain observant and creative.”
John H.
Det räcker inte med att erfara en aha-upplevelse! Man måste träna in ett nytt beteende. Det tar tid har jag förstått. Mer tid än vad man i förstone räknar med. Därför är det helt avgörande, att man får veta hur lång tid träning av ett nytt beteende tar. Jag menar, att träningstiden varierar för olika individer. Därför är det en viktig information, att man får veta hur lång tid det i genomsnitt tar för en grupp personer att uppnå en varaktig önskad beteendeförändring. Låt oss snarast undersöka saken inom TALAkademin!

”Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större”

…Here is my thought process. 1) What if I block? 2) So what. Guess they will have to suffer. 3) What is the more resourceful and useful way to think about it? 4) How I can have as much fun as possible. 5) And let’s see if I will be able to use my voice to express as much emotions as possible. 6) And let’s see how well I will be able to connect to whoever is willing to listen. 7) Did I mention fun? 8) Cool – a challenge, I am excited! …”
(Anna Margolina)

Här är ett exempel på  Anna Margolinas inlägg på ”neurosemantic-saiten”. Tips på hur man kan träna på att tänka. Tänkvärt tycker jag. I stället för att vara rädd för att stamma, när man talar.

TV-kocken om stamning

Såg på ett matlagningsprogram på TV häromdagen där ett antal jätteduktiga kockar tävlade. Det kom en fråga till kocken i fokus – hur kommer det sig att du ibland stammar mycket och nu inte stammar någonting. Han svarade att när det är fullt pådrag med filmning och massor som händer så stammar jag inte. När jag har det lugnt så stammar jag – har ingen aning om varför. Jag tror att det är på följande sätt. När det medvetna hjärncentrat sköter talproduktionen då blir talet kontrollerat och ibland ansträngt med ibland stamning som följd. Det medvetna hjärncentrat har en begränsning i att den inte klarar av att hantera flera saker samtidigt. I en tävlingssituation med kamerar så är kockens medvetna hjärncentra fyllt sysselsatt med detta och släpper kontrollen av talet varvid det automatiska omedvetna hjärncentrat tar över talproduktionen – då flyter det på alldeles utmärkt.

Om talproduktion

Om hjärnan är osäker på om den egna upplevda skickligheten i muntlig framställning matchar de upplevda kraven från personer i en viss situation så används det medvetna kontrollerande hjärncentrat vid talproduktion till fördel för det automatiska omedvetna hjärncentrat. Man behöver övertyga hjärnan om att det automatiska omedvetna hjärncentrat klarar av talproduktionen alldeles utmärkt på egen hand

En People pleaser tänker hela tiden på vad andra människor tycker

En people pleaser är hela tiden sysselsatt med att fundera kring vad andra människor tycker om dig. Detta är inte ovanligt många har denna typ av tankar. En people pleaser har en självbild som den ”goda personen” som alltid gör gott till skillnad för den hårdhjärtade, hänsynslösa människan som bara klampar in. People pleasern gör nu allt för att få denna goda självbild validerad av alla människor. Kräver mycket stor kraft innebär i princip att han/hon försöker kontrollera andra människors åsikter. Får people pleasern negativ kritik blir det mycket frustrerande och om people pleasern inte få positiv kritik utan neutral hållning – börjar tvivel komma – nu borde jag ha fått god kritik varför fick jag inte det. Det blir ibland också så att people pleasern i situationer inom sig nästan börjar söka efter tecken på negativ kritik – med andra ord tar ut negativ kritik i förskott. People pleasern blir egentligen oerhört egoistisk tänker endast på vad andra människor ska tycka och trycker ner sina egna drömmar och visioner – skapar spänningar och frustration.

Nej att vara people pleaser är inte en hållbar strategi. Hur gör man då för att ta sig ur detta. Jo man blir en person som är fullständigt oberoende av andra människors positiva eller negativa åsikter. Om du vet vad du vill – gå rakt fram bry dig inte om andra människors åsikter eller värderingar. Du är grundad i dina egna värderingar. Kommer att innebära att du har ett eget guiding-system som är stabilt hållbart som gör att du inte bryr dig det minsta om varken positiva eller negativa omdömen.

Man skall ha klart för sig att männiksors omdömen kan vara väldigt slumpmässiga – fråga man en person som inte har fått mat på länge och som har haft en misslyckad morgon så får du kanske negativ kritik – samma person efter lunch kanske ger positiv kritik. De allra flesta av våra hjältar inom olika områden har fått massor med negativ kritik för att de brutit mot mönster – och att de brutit mot etablerade mönster och frigjort sig är vad som gjort dem framgångsrika.

Två hjärncentra vid talproduktion

Det finns två hjärncentra som är inblandar i talproduktion. Antingen låter man det undermedvetna sinnet (system 1) automatiskt sköta talproduktionen eller låter man det medvetna sinnet (system2) sköta talproduktionen. För de flesta människor sköts talproduktionen automatiskt av det undermedvetna – man kommunicerar sina tankar och överlämnar talproduktionen till kroppens fantastiska talsystem. En del har kanske av en slump lagt sig till med en ovana att låta medvetandet styra talproduktionen (system 2). Detta har en tendens att göra talet ansträngt och ibland orytmiskt. System 2 har en del intressanta begränsningar, det har svårt att hantera flera saker i taget. Om system 2 är sysselsatt med andra saker så minskar den automatiskt kontrollen av talet, det kan vara fysisk ansträngning, bakgrundsljud, mm.