Om jag skulle skriva nåt rörande stamning… på beställning…?

Jag ställer nu frågan till en läsare som kan tänkas vara intresserad av min rubrikfråga ovan. Hör av dej i så fall till TALAkademins styrelse och gör en beställning på något som du skulle vilja veta mera om.

Styrelsen får vara jury och bestämma vad som bör sägas eller skrivas om. Samt föreslå vilken eller vilka som vill få i uppgift att skriva ett svar eller en kommentar.

Jag levererar här några exempel på frågor som har intresserat mej. Men vi som har stamning i vårt tal har ju så olika med erfarenheter som rör talet.

Alla vill vi ju veta mera om just det som intresserar en själv. Jag har som exempel ställt några frågor nedan som intresserar mej.

Har du några personliga frågor som du är angelägen om att få svar på?

Frågor som intresserar mej vill jag gärna svara på. Andra frågor kanske någon i TALAkademins styrelse intresserar sig för och vill svara på.

Vi tar alla varje uppgift som en övning i att uttrycka oss efter bästa förmåga, föreslår jag.

Exempel på frågor:

  • Hur/vad gör jag när jag talar?
  • Vad gör jag när jag stammar?
  • Vad värdefullt har jag lärt mig om stamning?
  • Vad har varit mest intressant?
  • Kan/vill vi som stammar dela med oss av våra erfarenheter?
  • Eller är våra erfarenheter alldeles för olika för att vi ska kunna dra nytta av varandras erfarenheter?
  • En gång stammare – alltid stammare…?
  • Vad är det vi gör när vi utlöser stamningen?
  • Varför försvinner stamningen spontant hos en del personer?
  • Vad är det som är intressant för den som stammar att få veta, tycker just du?

Ställ själv någon fråga om din stamning/ditt tal och skicka frågan till TALAkademin som en kommentar på det här inlägget.

Inbjudan till TALAkademin Online

Till hösten kommer TALAkademin att starta ”TALAkademin Online” som är en helt ny distanskurs på nätet. Det hela startar med att vi träffas i början av hösten i Linköping en fredag-lördag för kickoff. Kursen kommer därefter att genomföras på distans från hemmet.

Deltagarna arbetar med olika former av övningar under veckorna, varvat med att vi möts på Skype för att köra Speaking circles, med mera. Vi kommer att använda oss mycket av webbkamera och digitala medier. Bland annat så ska vi göra korta instruktionsvideor som vi publicerar på TALAkademin Online för att användas vid träning.

Bakgrunden till kursen är att vi är många som upplevt stora förbättringar i den muntliga framställningen efter en veckoslutskurs men att effekten efter ett tag kan klinga av. Orsaken till detta kan vara att på våra kurser så får vi lära oss ett nytt sätt att tala, ett tal med viloandningsrytmkänsla, som konkurrerar med vårt normala sätt att tala. Det är lätt att falla tillbaka i gamla hjulspår.

Man behöver ganska intensivt använda sig av det nya sättet att tala för att det ska bli en vana. Vi har tagit fasta på detta i den nya kursen och arbetar med övningar som ska genomföras dagligen och ibland många gånger om dagen.

Jag kan själv intyga vilka förbättringar i min muntliga framställning jag fick när jag började delta i TALAkademins kurser. Tidigare visste jag inte riktigt vad en paus var i min muntliga framställning, talet rusade bara på i expressfart. Hos TALAkademin upptäckte jag pauseringen i talet och fick dessutom lära mig att övning i muntlig framställning kunde vara både nyttigt och riktigt roligt.

Några nya träningsmetoder kommer att introduceras under kursen. Vi kommer att träna intensivt på ”grundfrasen”. En grundfras har tre steg. Man börjar med att andas in för att därefter tala på utandningsluften. Till sist spänner man av innan det är dags att andas in för nästa fras.

Grundfrasen kan man fortsätta att träna på i hemmiljö. 100 grundfraser om dagen är en bra träningsdos som gör att man håller viloandningsrytmkänslan i gång.

TALAkademin har under de senaste åren arbetat mer och mer med kognitiva metoder av olika slag. I kursen så kommer vi att ta in en del metoder och tekniker från både NLP och TFT. Det sistnämnda står för TankeFältTerapi energimedicinsk behandlingsmetod som stimulerar kroppens självläkande egenskaper.

Ibland kan rampfeber göra att man inte känner att man gör sig själv rättvisa. Genom dessa tekniker kan man lära sig att hantera rampfeber och nervositet på ett bra sätt. Själv brukar jag köra en del affirmationer inför möten på jobbet när jag upplevde att jag känner viss oro. Det fungerar ofta alldeles utmärkt – nervositeten släpper och man kan göra sin presentation avspänt och vara riktigt närvarande. Min favoritaffirmation är – ”Jag bryr mig inte det minsta om vad man tycker om min muntliga framställning”, därefter så visualiserar jag att mötet går utmärkt utifrån något av de Speaking circles-framträdande som jag är riktigt nöjd med.

Vi kommer även att träna i form av rollspel. Det kan handla om jobbansökningar, studierelaterade föredrag eller andra situationer som kan vara bra att träna på. För egen del har jag nog fått de flesta jobb som jag har sökt – jag har då lagt ner mycket tid på förberedelser i form av Speaking circles och Speaking circles-samtal.

Vi kommer att ta del av ett antal spännande erfarenheter och tips från andra som lyckats väldigt bra med sin muntliga framställning. Ruth Mead har skrivit boken ”Speech is a river”. Hon propagerar för att lita på sitt inneboende automatiska tal som alla har exempelvis i enrum och att låta det få ta mer plats. Anna Margolina, Alan Badmington och John Harrison har också ett antal spännande sätt att tänka och att agera som förbättrar möjligheterna för muntlig framställning utan ansträngning” – som Harrison säger ”Keep everything loose and let go”.

Vi kommer att ha plats för 16 deltagare på TALAkademin Online i höstens kurs. Det kommer att bli en låg kursavgift i denna första omgång som vi ser lite som en prototypkurs. Vi vill nu gärna få in intresseanmälningar till kursen utan krav på att binda sig för kursen i detta läge. Detta för att vi skall få en känsla för hur stort intresset är för kursen.

Till sist – målet med kursen är att vi skall ha kul samtidigt som vi utvecklar en muntlig framställning utan ansträngning med mer viloandningsrytmkänsla i vardagen. Låter det intressant? Skicka redan nu en icke bindande intresseanmälan via e-mail till talakademinonline@gmail.com. Ange namn, e-mail, telefonnummer och Skype-ID i din intresseanmälan. På webbadressen http://www.skype.com kan du ladda ner Skype till datorn om du ännu inte har det. Skype finns även för mobiler och surfplattor med olika operativsystem.

Projektgruppen bakom TALAkademin Online består av Åke Byström, Robert Lindohf och Göran Hjertman. Undertecknad är även projektledare och initiativtagare till kursen.

Välkomna till kursen
Göran Hjertman

Videofilmer

Talakademin har ett stort antal videofilmer som är inspelade under 20 års tid. Här är några av filmerna beskrivna:

Sommarsemester workshop med allaktiviteter till tusen från år 1988

Den här inspelningen avser att berätta om vår verksamhet. Vi kallade oss Studiecirkelgruppen på den här tiden. Vi ville vara en särskild sektion inom Östergötlands stamningsförening. Talträning var kontroversiell. Det var ursprunget till TALAkademin. Det var först några år senare, 1992, som TALAkademin formellt bildades.

Tony Henriksson är reporter i denna video som berättar om vår verksamhet. Tony var under många år ordförande i Västernorrlands stamningsförening och bl. a. intresserad av vår verksamhet, särskilt muntlig framställning och talträning. Vi saknar honom här idag. Han gick tyvärr bort pga av en cancersjukdom för några år sedan.

Vid det här inspelningstillfället hade vi besök av en amerikansk speech pathologist , ph.d. Charlena Seymour. Hon var ledare för avdelningen Speech and Hearings Disorders vid University of Massachusetts at Amherst.

Professor Courtney Stromsta besöker oss i Pinnarp 1990

Professor Courtney Stromsta inbjöds som intressant föredragshållare för att ge tyngd åt
TALAkademins träningsprogram som vi var i färd med att utarbeta. ”Stamning är en enkelt. Gör det enkelt, när du vill göra något åt den.” Det var ett av Stromstas tips. Han betonade träningens betydelse och jämförde talträningen bl. a. med fotbollsträning i sin bok Elements of Stuttering.

Marieborgs folkhögskola den 2-3 januari 1991

Start 23. Rollspel. På ett tåg. Talar i mun på varandra.” Försök att vänta in varandra”. Skådespelaren Olle Johansson vid Östgötateatern var inbjuden för att stimulera oss till att utveckla vårt kroppsspråk. Att agera med kroppen när vi talar är en väsentlig bit av kommunikationen. Här finns mycket att lära.

Start 27 Roll som Lokalvårdare som har en relation etc..
Start 29 Hissen har stannat mellan två våningar.
Detta inslag i veckoslutskursen var mycket uppskattat.

”Alla kan inte vara perfekta.”

Det främsta programmet i vår humorserien från 1990. Längd 12 min. ”Man måste kunna skämta om sin stamning.” Det har varit ett återkommande uttalande under årens lopp. Med detta förhållningssätt skulle vi få en avdramatisering av stamningen. Titta och bedöm själv.

Stutter-free Speech – Östgötamodellen 1992

Längd 12 min. Här visar vi TALAkademins grundmetodik. Med den började vi att tala bättre och bättre. Och sedan utvecklades vi vidare under parollen ”Ju bättre man talar desto mindre stammar man.” Avsnittet aktualiserar frågan om i vilken utsträckning träning är möjlig.

TALAkademins presentation vid världskongressen i Linköping 1995

Grunden för talträningsmetodiken hämtas från idrottsvärlden. Presentationen börjar därför med ett rollspel från fotbollens värld. Tränaren Henrik träder fram och reder ut begreppen, instruerar och leder träningen. Diskussion: gäller samma villkor för träning i språk som i idrott?

Stutter-free Speech och Studiecirkelgruppen ht 89 och vt 1990 redigerad. Det handlar om träning.

Start vid 23 min Längd 3 min. Krister intervjuar Henrik om hur det går att träna Stutter-free Speech. Vad gör träningen så svår, enligt Henrik?