Munvig

ANGIVANDE AV MÅL OCH SYFTE

– Träna på SFS, en metod som förbättrar ditt tal.

Målet med SFS är att få mesta möjliga flyt i talet

Syftet med träningen av SFS är att du skall upptäcka hur uttal av språkljuden skiljer sig och förhåller sig till varandra, när man talar.

1. Koartikulation

Genom övningar i koartikulation – continious fonation- skall du märka, att om ljuden är tillräckligt långa, är det inget som hindrar övergången från ett ljud till ett annat.

Vi anser att det finns hos var och en av oss som stammar en kritisk gräns i fråga om tempo ovan vilken man inte förmår uttala ljuden i ett balanserat rytmiskt flyt. När man överskrider den gränsen klarar inte hjärnan att styra artikulationsmusklerna och utföra rörelserna på ett mjukt kontinuerligt sätt.

2. Tempokontroll

Syftet med den övningen är att du skall upptäcka och lära dig vilka tempon som är kritiska för just din förmåga att få flyt i talet. Den långsammaste talhastigheten gör att alla som vi har träffat på klarar att få flyt i talet.

Med naturligt lämpliga steg för varje övning ökar man tempot. Därför har vi dessa olika talhastigheter som vi tränar på. Du skall snart upptäcka den nivå som du befinner dig på i din röst- och uttalstekniska färdighet. Därefter kan du successivt börja träna upp din talhastighet.

3. Tempoväxling

Med hjälp av de övningarna skall du upptäcka, att man inte hela tiden behöver kontrollera talhastigheten. Om du drar ner tempot för att sedan genast släppa loss får du som belöning ett bit flyt i talet. Detta inslag i träningen är TALAkademin angelägen om att framhålla. Det utgör ett av de viktigaste skälen till att vi just valt att utveckla SFS till vår teknik.

Med detta följer en särskild känsla, en behaglig talkänsla (jämför språkkänsla) som du skall lära dig att förknippa med det växlande taltempot.

-Grundläggande framställningsteknik

Målet är att du skall bli medveten om vilka basfärdigheter som behövs för att en muntlig framställning skall bli bra.

Syftet med det du gör är att genom olika övningar testa dina färdigheter i

detta avseende för att därigenon lära dig förstå hur det hela fungerar.

I grundläggande framställningsteknik finns ur talteknisk synpunkt följande tio punkter. Vi sammanfattar var och en av dem i en mening.

– träna på ditt tal

Talet:

Målet är att du skall behärska de nödvändiga uttalsfärdigheterna och tala på bästa sätt.

Syftet med övningarna är att du skall bli medveten hur det känns, hur det låter och hur det påverkar lyssnaren, när du talar på ett visst sätt.

Du måste andas effektivt.

Du måste göra tillräckligt långa andningspauser.

Du måste lära dig att slappna av och vila under varje andningspauserna

Du måste veta att du skall tala i fraser.

Du måste kunna skärpa uttalet på uppmaning.

Du måste kunna växla tempo för få liv och flyt i din framställning.

Du måste kunna öka och minska på betoningen på de viktiga orden samt betona flera respektive färre antal ord i de olika fraserna.

– träna på din röst

Rösten:

Målet är att du skall få en tillräckligt klar, stark och avspänd röst.

Syftet är att du skall utveckla din röst genom att bli medveten om hur den produceras på ett bättre respektive sämre sätt.

Du måste kunna ändra på din röstklang så att du vet när rösten fungerar bättre och sämre.

Du måste kunna sänka och höja ditt röstläge på uppmaning.

Du måste kunna höja och sänka röststyrkan på uppmaning.

Du måste i talträningssammanhang jämföra din situation med en idrottsmannens och kunna skilja mellan träning och tävling så att du inte blandar ihop hur man beter sig när man tränar i något avseende och hur man gör när man talar i en ”normal” talsituation.

läsa in och skicka ljudbrev

Målet

Att kunna erbjuda en framgångsrik träning i muntlig framställning.

Syftet är att den som vill träna sin muntliga framställning skall lättare kunna göra det då han känner att talövningarna riktar sig till en levande

person.

Idé:

Det gäller att skicka 100 ljudband, motsvarande 50 – 100 timmars arbete för att man skall utveckla sin muntliga framställning på ett bra sätt.

– utvärdera andras resultat och framsteg

Det hela kan ses som genomförande av ett projekt

Vi skall utvärdera vår talträning. Hur stor insats måste man göra för att framgången skall kunna registreras?

Hur utför man bäst registreringen av förvärvade färdigheter i muntlig framställning?

Omfång

Tio deltagare vore lämpligt i varje rote. (jämför flygtermen, vill peka mot ett lyft i muntlig framställning)

Det kan tänkas att man kan arbeta med tretalet. Den minsta omfattningen är tre deltagare, sedan tre nya etc när man vill utöka projektet.

1. Tre deltagare

2. Tre nya deltagare

3. Tre nya deltagare

Vi kommer att arbeta med tretalet.

Den minsta omfattningen är tre deltagare, sedan tre nya etc när man vill utöka projektet.

1. Tre deltagare

2. Tre nya deltagare

3. Tre nya deltagare

Bakgrund

Vi avser att få fram ett underlag för vår verksamhet som har empirisk förankring. Vi avser synliggöra våra erfarenheter och experimen t ex op världskongressen 1995.

Litteraturgenomgång

Vi startar med att göra manuella erfarenheter och därefter reflektera över det.

Därefter kommer litteraturstudier med anledning av de frågeställningar som successivt uppkommer under arbetet.

– agera lärare för andra

Mål: att nå en slutgiltig färdighetsnivå i muntlig framställning

Syfte: att utveckla sin färdighet i muntlig framställning genom att lära ut till andra

Övningarna

Det blir fråga om praktiska övningar som börjar på den nivå som den tränande befinner sig på.

Diagnostisering

För det behövs ett test. Vi har TALAkademins röst- och taltest som vi kommer att använda oss av.

Förutsättningar

Vi skall ha träffar under veckoslut och någon slags seminarieform då. Vi skall även förbereda hur vi skall gå vidare. Alla som är med i ljudbandskedjan skall vara med.

Talakademin håller på att bygga upp ett talträningssystem för att man skall på ett tillfredsställande sätt skall kunna utvedckla sin muntliga framställning. För detta behöver vi ett antal personer som åtar sig att skicka svar på ett ljudband. Det kommer alltså ett ljudband till dig från någon distansmedlem i TALAkademin och då är ditt åtagande att svara på detta band.

Idé

Man måste skicka 100 ljudband för att man skall utveckla sin muntliga framställn ing på ett bra sätt. Skickar du 2 inspelningar per vecka så hinner du klart på ett år.

Projekt

Vi skall utvärdera vår talträning. Hur stor insats måste man göra för att framgången skall kunna registreras?

Hur tillförlitlig är registreringen?

Vad registreras?

Videofilmer

Talakademin har ett stort antal videofilmer som är inspelade under 20 års tid. Här är några av filmerna beskrivna:

Sommarsemester workshop med allaktiviteter till tusen från år 1988

Den här inspelningen avser att berätta om vår verksamhet. Vi kallade oss Studiecirkelgruppen på den här tiden. Vi ville vara en särskild sektion inom Östergötlands stamningsförening. Talträning var kontroversiell. Det var ursprunget till TALAkademin. Det var först några år senare, 1992, som TALAkademin formellt bildades.

Tony Henriksson är reporter i denna video som berättar om vår verksamhet. Tony var under många år ordförande i Västernorrlands stamningsförening och bl. a. intresserad av vår verksamhet, särskilt muntlig framställning och talträning. Vi saknar honom här idag. Han gick tyvärr bort pga av en cancersjukdom för några år sedan.

Vid det här inspelningstillfället hade vi besök av en amerikansk speech pathologist , ph.d. Charlena Seymour. Hon var ledare för avdelningen Speech and Hearings Disorders vid University of Massachusetts at Amherst.

Professor Courtney Stromsta besöker oss i Pinnarp 1990

Professor Courtney Stromsta inbjöds som intressant föredragshållare för att ge tyngd åt
TALAkademins träningsprogram som vi var i färd med att utarbeta. ”Stamning är en enkelt. Gör det enkelt, när du vill göra något åt den.” Det var ett av Stromstas tips. Han betonade träningens betydelse och jämförde talträningen bl. a. med fotbollsträning i sin bok Elements of Stuttering.

Marieborgs folkhögskola den 2-3 januari 1991

Start 23. Rollspel. På ett tåg. Talar i mun på varandra.” Försök att vänta in varandra”. Skådespelaren Olle Johansson vid Östgötateatern var inbjuden för att stimulera oss till att utveckla vårt kroppsspråk. Att agera med kroppen när vi talar är en väsentlig bit av kommunikationen. Här finns mycket att lära.

Start 27 Roll som Lokalvårdare som har en relation etc..
Start 29 Hissen har stannat mellan två våningar.
Detta inslag i veckoslutskursen var mycket uppskattat.

”Alla kan inte vara perfekta.”

Det främsta programmet i vår humorserien från 1990. Längd 12 min. ”Man måste kunna skämta om sin stamning.” Det har varit ett återkommande uttalande under årens lopp. Med detta förhållningssätt skulle vi få en avdramatisering av stamningen. Titta och bedöm själv.

Stutter-free Speech – Östgötamodellen 1992

Längd 12 min. Här visar vi TALAkademins grundmetodik. Med den började vi att tala bättre och bättre. Och sedan utvecklades vi vidare under parollen ”Ju bättre man talar desto mindre stammar man.” Avsnittet aktualiserar frågan om i vilken utsträckning träning är möjlig.

TALAkademins presentation vid världskongressen i Linköping 1995

Grunden för talträningsmetodiken hämtas från idrottsvärlden. Presentationen börjar därför med ett rollspel från fotbollens värld. Tränaren Henrik träder fram och reder ut begreppen, instruerar och leder träningen. Diskussion: gäller samma villkor för träning i språk som i idrott?

Stutter-free Speech och Studiecirkelgruppen ht 89 och vt 1990 redigerad. Det handlar om träning.

Start vid 23 min Längd 3 min. Krister intervjuar Henrik om hur det går att träna Stutter-free Speech. Vad gör träningen så svår, enligt Henrik?

Talar du?

Talar du-p1

Talar du-p2

Talar du-p3

Talar du-p4

Talar du-p5

Talar du-p6

Talar du-p7

Talar du-p8

Talar du-p9

Talar du-p10

Talar du-p11

Talar du-p12

Talar du-p13

Talar du-p14

Talar du-p15

Talar du-p16

Talar du-p17

Talar du-p18

Talar du-p19

Talar du-p20

Talar du-p21

Talar du-p22

Talar du-p23

Talar du-p24

Talar du-p25

Talar du-p26

Talakademiarrangemang: Ju bättre man talar desto mindre stammar man

Tala-p4 Tala-p5 Tala-p6 Tala-p7

Frågeformulär om utbildningsbehov

Tala-p3

Kurs för språklärare och blivande lärare

Tala-p2

Finns det någon stammare som tror på Gud?

Tala-p1

Brev från Åke om videoinspelning 1987-01-18

Ake1-p1

Ake1-p2

Ake1-p3

Brainstorming med Talakademin 1987-12-30

Ake2-p1

Ake2-p2

Arbeta bort talfel

ATT AVHJÄLPA UTTALSFEL ATT AVHJÄLPA UTTALSFEL 001