{"id":15,"date":"2011-11-28T18:35:46","date_gmt":"2011-11-28T18:35:46","guid":{"rendered":"http:\/\/talakademin.wordpress.com\/?page_id=2"},"modified":"2026-02-16T20:10:09","modified_gmt":"2026-02-16T19:10:09","slug":"about","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/about\/","title":{"rendered":"Om oss"},"content":{"rendered":"

TALAKADEMIN – JU B\u00c4TTRE MAN TALAR, DESTO MINDRE STAMMAR MAN\u00a0<\/strong><\/h1>\n

TALAkademin kom till f\u00f6r att vi som stammar i Link\u00f6ping och vill tala b\u00e4ttre skall ha samma chans till tr\u00e4ning i muntlig framst\u00e4llning som normaltalande har. Den fanns inte. Vi m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r sj\u00e4lva ta reda p\u00e5 vad vi skall tr\u00e4na p\u00e5, hur mycket vi m\u00e5ste tr\u00e4na, n\u00e4r vi skall tr\u00e4na, p\u00e5 vilket s\u00e4tt det m\u00e5ste ske, och varf\u00f6r vi m\u00e5ste tr\u00e4na. Om det handlar min workshop.<\/p>\n

Inledning\u00a0<\/strong>
\nTALAkademin \u00e4r en ideell f\u00f6rening, \u00f6ppen f\u00f6r alla, ursprungligen med s\u00e4te i Link\u00f6ping.<\/p>\n

Varf\u00f6r TALAkademin startade<\/strong>
\nViljan att tala b\u00e4ttre
\nTALAkademin bildades \u00e5r 1992 f\u00f6r att vi som stammar i Link\u00f6ping – och ville l\u00e4ra oss att tala b\u00e4ttre – skulle ha \u00e5tminstone samma chans till tr\u00e4ning i muntlig framst\u00e4llning som normaltalande. Det viktiga var att hitta en metod f\u00f6r tr\u00e4ning, n\u00e5gonting som det var v\u00e4rt att satsa p\u00e5. M\u00e5let var att tala flytande. Men vad skulle vi tr\u00e4na p\u00e5? Den fr\u00e5gan beh\u00f6vde besvaras<\/p>\n

Val av tr\u00e4ningsmetod<\/strong>
\nF\u00f6rlegat legatotal
\nDet enda som jag sj\u00e4lv hade l\u00e4rt mig att tr\u00e4na p\u00e5 i muntlig framst\u00e4llning var legatotal. Jag kan enkelt beskriva mitt legatotal som tal med \u00f6verdriven koartikulation som kombinerades med l\u00e5ngsammare tempo. Detta l\u00f6ste mycket riktigt blockeringarna i talfl\u00f6det. Men tyv\u00e4rr var erfarenheten av legatotal inte tillfredsst\u00e4llande. Det upplevdes av mig sj\u00e4lv – och m\u00e5nga flera – som ett mera avvikande inslag i talet \u00e4n stamningen. D\u00e4rf\u00f6r l\u00e4mnades legatotalet d\u00e4rh\u00e4n. F\u00f6ljden blev att jag liksom m\u00e5nga andra i st\u00e4llet p\u00e5 olika s\u00e4tt blint och spontant st\u00e4ndigt f\u00f6rs\u00f6kte undvika att stamma. Framstegen mot mera flytande tal blev emellertid inte stor med denna strategi. Detta var l\u00e5ngt ifr\u00e5n tillfredsst\u00e4llande. Det var denna ben\u00e4genhet jag sj\u00e4lv och flera med mig ville komma ur. Vi beh\u00f6vde en metod att tr\u00e4na p\u00e5..<\/p>\n

Stutter-free Speech, SFS<\/strong>
\nDet var vid en workshop p\u00e5 en IALP-kongress i Washington DC i mitten p\u00e5 1980-talet som detta intr\u00e4ffade. En videofilm visade hur en person talade f\u00f6re genomg\u00e5ngen av terapin och hur personen talade vid terapins slut. F\u00f6r\u00e4ndringen imponerade p\u00e5 mig och talet som visades som slutresultat var helt normalt flytande tal. Jag best\u00e4mde mig f\u00f6r att titta n\u00e4rmare p\u00e5 denna terapi som hade stutter-free speech som m\u00e5l. Med hj\u00e4lp av boken och videofilmen som utg\u00e5ngspunkt startade v\u00e5r tr\u00e4ningsverksamhet och TALAkademin bildades. Stutter-free Speech. A Goal for Therapy blev starten till en f\u00f6r\u00e4ndring. Nu hade vi hittat en metod att utpr\u00f6va. En m\u00f6jlighet till f\u00f6r\u00e4ndring fr\u00e5n stamning till ett flytande tal.
\nUtpr\u00f6vning av metoden<\/strong>
\nDet blev naturligt att pr\u00f6va instruktionerna fr\u00e5n SFS. Vi valde ut vissa moment ur filmen och bokens instruktioner. Stor vikt lade vi vid tr\u00e4ning av kontroll av talhastigheten, koartikulationen och tempov\u00e4xlingen. En viktig tr\u00e4ning var att tr\u00e4na upp k\u00e4nslan f\u00f6r olika taltempon. Filmen visade, att man d\u00e4r anv\u00e4nde sig av en DAF-apparat. (delayed auditory feed back) . Vi anv\u00e4nde inte n\u00e5gon DAF-apparat f\u00f6r att tr\u00e4na in olika talhastigheter. I st\u00e4llet l\u00e4rde vi oss att h\u00e4rma de fem olika talhastigheterna (f\u00f6rutom den egna normala talhastigheten). Dessa olika talhastigheter hade beteckningen 250 msk, 200 msk, 150 msk, 100 msk, 50 msk , 0 msk (normalt taltempo). 250 msk betecknar den l\u00e5ngsammaste talhastigheten. Det taltempot l\u00e5ter \u201dlikt en grammofonskiva som snurrar p\u00e5 f\u00f6r l\u00e5gt varv\u201d, sa en av medlemmarna i TALAkademin . Idag \u00f6vers\u00e4tter vi det oftast med \u201dljudning\u201d (som det l\u00e5ter n\u00e4r nyb\u00f6rjare i grundskolan ljudar sig igenom ord f\u00f6r att l\u00e4ra sig l\u00e4sa). 50 msk svarar mot ett n\u00e5got l\u00e5ngsammare taltempo \u00e4n det som man normalt talar med, vilket just precis ger en k\u00e4nsla av kontroll \u00f6ver den talhastighet som ligger n\u00e4rmast under (l\u00e5ngsammare \u00e4n) den man sj\u00e4lv upplever vara sin normala. De \u00f6vriga talhastigheterna som vi tr\u00e4nade p\u00e5 ligger d\u00e4r emellan. Det visade sig s\u00e5 sm\u00e5ningom att vi klarade oss med tr\u00e4ning av 200 msk-tempo och 50 msk-tempo. De \u00f6vriga talhastigheterna anv\u00e4ndes i b\u00f6rjan av tr\u00e4ningen men d\u00e4refter inte lika ofta. De blev \u00f6verfl\u00f6diga.
\nEn instruktionsvideo<\/strong>
\nVi gjorde sj\u00e4lva en instruktionsvideo p\u00e5 12 minuter om vilka moment vi hade valt att tr\u00e4na p\u00e5. Den fick ett till\u00e4ggsnamn, \u201d\u00d6stg\u00f6tamodellen\u201d. Det fulla namnet var s\u00e5ledes \u201dStutter.free Speech. \u00d6stg\u00f6tamodellen.\u201d Detta arbete ingick som en del i er\u00f6vrandet av metodiken f\u00f6r Stutter-free Speech-tr\u00e4ningen. Genom att l\u00e4ra ut till andra l\u00e4r man sig sj\u00e4lv. D\u00e4rf\u00f6r gjordes videofilmen. Detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt var typiskt f\u00f6r TALAkademins f\u00f6rsta medlemmar.<\/p>\n

Allm\u00e4n metodik<\/strong>
\nJu b\u00e4ttre man talar, desto mindre stammar man
\nUnder min logopedutbildning p\u00e5 1960-talet tr\u00e4ffade jag Svend Smith, som sedermera blev professor i fonetik i Tyskland. Denne dansk inspirerade oss inom TALAkademin till att pr\u00f6va om det \u00e4r sant, det han h\u00e4vdade, n\u00e4mligen att \u201dju b\u00e4ttre man talar, desto mindre stammar man.\u201d Vi fann snart att det st\u00e4mde. Denna utg\u00e5ngspunkt valde vi d\u00e4rf\u00f6r i TALAkademin som ett \u00f6verordnat tema f\u00f6r de id\u00e9er och uppslag som vi ville skulle ing\u00e5 i v\u00e5r metodik. Ett av de v\u00e4rdefullaste r\u00e5den och tipsen i skriften \u201dDen peadagogiske behandling af stammen\u201d har jag funnit vara f\u00f6ljande: \u201dParataxen \u2013 den sideordnende fremstillingsform, folkeeventyrets fortaelleform \u2013 b\u00f6r vaere princippet i den sproglige udtrycksform. Man vaenner sig ogs\u00e5 herved til en vis klarhed i fremstillingen af indeholdet.\u201d Detta har jag funnit vara v\u00e4rdefullt att uppm\u00e4rksamma bl. a. med h\u00e4nvisning till Jakobson, Halle. Fundamentals of Language, s. 58. \u201dSpeech implies a selection of certain linguistic entities and their combination into linguistic units of a higher degree of complexity. Jag har funnit att den rekommenderade parataxen hj\u00e4lper till att h\u00e5lla ordning p\u00e5 det egna spr\u00e5kets selektiva och kombinatoriska funktion, n\u00e4r det g\u00e4ller att tala lugnt och bekv\u00e4mt, vilket gynnar flytet i talet.<\/p>\n

Courtney Stromsta st\u00e4rkte v\u00e5rt intresse f\u00f6r och syn p\u00e5 koartikulation
\n\u201dTherapy or the management of stuttering is a simple affair. Keep it simple. And if you are working with yourself think always: \u2019How can I simplify this thing?\u2019 And I am fairly sure I know how to do it. What do we know for sure? What we know is that it\u2019s based on coarticulation. It\u2019s based on the preparation of things to come and then we blend what we are doing now into what we are prepared for.\u201d(Ur hans f\u00f6rel\u00e4sning, \u201dManagement of Stuttering,\u201d videofilmad i Pinnarp 1990, Videoteket, \u00d6sterg\u00f6tlands stamningsf\u00f6rening)<\/p>\n

Courtney Stomsta medverkade som huvudf\u00f6rel\u00e4sare i en av v\u00e5ra veckoslutskurser 1990 i \u00d6sterg\u00f6tland f\u00f6re det formella bildandet av TALAkademin . Han var professor i Speech and Hearing Science at Western Michigan University. V\u00e5rt intresse f\u00f6r att satsa p\u00e5 att l\u00e4ra oss koartikulation p\u00e5 ett bra s\u00e4tt har \u00e4ven f\u00e5tt sin p\u00e5verkan fr\u00e5n honom. Vi tog starkt intryck av hans kunskaper, dynamiska personlighet och f\u00f6rel\u00e4sningsskicklighet.
\nDet \u00e4r v\u00e4gen som \u00e4r m\u00f6dan v\u00e4rd<\/strong>
\nVi h\u00e4mtade t\u00e4nkespr\u00e5k fr\u00e5n andra h\u00e5ll till ledstj\u00e4rnor f\u00f6r v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till tr\u00e4ningen. Karin Boyes dikt \u201dI r\u00f6relse\u201d spelade en viktig roll. Vi framh\u00f6ll ofta: \u201dNog finns det m\u00e5l och mening i v\u00e5r f\u00e4rd, men det \u00e4r v\u00e4gen som \u00e4r m\u00f6dan v\u00e4rd.\u201d Med detta ville vi ha sagt, att det var likadant med tr\u00e4ning mot ett stamningsfritt tal. M\u00e5let \u2013 ett stamningsfritt tal \u2013 var viktigt att ha i sikte. Men tr\u00e4ningsarbetet m\u00e5ste vara v\u00e4rt m\u00f6dan. Det fick inte vara tr\u00e5kigt som det l\u00e4tt kan bli. I st\u00e4llet m\u00e5ste vi se till att det blev lustbetonat, stimulerande och intressant. Det blev viktigt att hitta lockande aktiviteter. S\u00e5dana var att \u00e5ka ut till skolor och ber\u00e4tta om v\u00e5r tr\u00e4ning f\u00f6r skolans talpedagog, som ibland hade s\u00e4llskap med l\u00e4rarkollegor eller med n\u00e5gon stammande elev. Vi \u00e5kte \u00e4ven ut till stamningsf\u00f6reningar i olika delar av Sverige och redogjorde f\u00f6r den tr\u00e4ning som vi funnit verkningsfull. Vi fann det stimulerande att g\u00f6ra dessa utflykter och i verkligheten tr\u00e4na v\u00e5r muntliga framst\u00e4llning. \u00c4ven idag kan motsvarande arrangemang har beteckningen TALA i Sk\u00e5ne, TALA i Sm\u00e5land, TALA i V\u00e4straG\u00f6taland, TALA i Stockholm, TALA i Dalarna, TALA i Skaraborg.<\/p>\n

Att anta en tillr\u00e4ckligt lockande utmaning<\/strong>
\nEn annan viktig sak som bidrog till att TALAkademin bildades var v\u00e4rldskongressen i Link\u00f6ping 1995. \u201dThe Fourth International Congress of People Who Stutter.\u201d Den hade temat \u201dWorld Communication\u201d och siktade mot internationalisering av (tr\u00e4ningen i ) kommunikation och muntlig framst\u00e4llning. Det var viktigt f\u00f6r medlemmarna i TALAkademin att h\u00e5lla samman ytterligare en tid f\u00f6r att underh\u00e5lla tr\u00e4ningen. Det g\u00e4llde d\u00e4rf\u00f6r, att hitta ett projekt som kunde samla allas intresse tillr\u00e4ckligt starkt, s\u00e5 att man ville stanna kvar och arbeta f\u00f6r arrangemanget. Det g\u00e4llde att hitta en tillr\u00e4ckligt lockande utmaning. Den tiden tillsammans i samarbete ans\u00e5g vi skulle ut\u00f6ka m\u00f6jligheterna till tr\u00e4ning och gruppens sammanh\u00e5llning. S\u00e5 skedde.
\nSpeaking circles<\/strong>
\nEn form av tr\u00e4ning som varit popul\u00e4r p\u00e5 senare tid och ofta efterfr\u00e5gad i ett visst avseende \u00e4r \u201dSpeaking Circles\u201d alternativt \u201dSpeaking Freely\u201d. \u201dSpeaking Circles\u201d beskrivs i en bok med titeln \u201dBe Heard Now \u201d av Lee Glickstein. Speaking Freely beskrivs i boken \u201dHow to Conquer Your Fears Of Speaking Before People\u201d av John C. Harrison. B\u00e5da metoderna f\u00f6refaller mig mycket lika. N\u00e4r man framtr\u00e4der framf\u00f6r auditoriet st\u00e5r en viss tid till ens f\u00f6rfogande, t. ex. 1 min, 2 min, 3 min eller 5 min. Denna tid disponerar man som talare helt fritt. Man talar om vad som kommer p\u00e5 eller f\u00f6rblir helt tyst om orden tryter. I st\u00e4llet kan man helt n\u00f6jaktigt berika sig med sin \u00f6vningstid genom att tr\u00e4na p\u00e5 att k\u00e4nna in hur det k\u00e4nns att framtr\u00e4da framf\u00f6r gruppen. Den viktigaste effekten av \u00f6vningarna som vi funnit \u00e4r att sj\u00e4lvk\u00e4nslan \u00f6kar. Detta torde bero p\u00e5 att auditoriet st\u00f6der den som talar med bl. a. \u00f6gonkontakt och en positiv inst\u00e4llning. Vidare torde inverka att auditoriet ger \u00e5terkoppling med enbart positiva intryck. Negativa kommentarer utel\u00e4mnar man helt och h\u00e5llet. Inga \u00e5terkopplande kommentarer \u00e4r v\u00e4rderande omd\u00f6men. I st\u00e4llet talar man som \u00e5h\u00f6rare om de olika positiva intryck som man f\u00e5tt av personen.
\nAtt hitta ett effektivt l\u00e4rande<\/strong>
\nDet g\u00e4ller f\u00f6r var och en att l\u00e4ra p\u00e5 sitt eget unika s\u00e4tt. Inte kopiera och ta \u00f6ver kunskap och f\u00e4rdigheter i f\u00e4rdigt skick fr\u00e5n andra. Utan sj\u00e4lv p\u00e5 sitt s\u00e4tt och under sina villkor er\u00f6vra den kunskap och de f\u00e4rdigheter som man efterstr\u00e4var. F\u00f6rst d\u00e5 sker l\u00e4randet effektivt. Den pedagogiska principen som vi gjort till v\u00e5r, \u201dgrowing without schooling\u201d, har vi h\u00e4mtat fr\u00e5n John Holt. (\u201dGrowing Without Schooling was a homeschooling newsletter, focused primarily on unschooling. It was founded in 1977 by the editor John Holt, and was published in Boston, Massachussetts.) John Holt finns representerad i \u201dBoken om pedagogerna.\u201d
\nB\u00f6ckerna av John Holt har varit betydelsefulla f\u00f6r mig och oss i TALAkademin , n\u00e4r vi utvecklat v\u00e5r syn p\u00e5 l\u00e4randet t. ex. \u201dHow children fail\u201d 1964. \u201dHow children learn\u201d 1967. \u201dWhat do I do on Monday?\u201d 1964. En senare, 1976, \u00e4r \u201dInstead of Education\u201d d\u00e4r han talar om Do-ers and their t-eachers. \u201dNo one can act or learn for another. The do-er must do the work himself. The task, the choice, the purpose must be his. But a t-eacher may be able to help i many ways.\u201d<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi sj\u00e4lva ta reda p\u00e5 vad vi skall tr\u00e4na p\u00e5, hur mycket vi skall tr\u00e4na, n\u00e4r vi skall tr\u00e4na, p\u00e5 vilket s\u00e4tt det skall ske.\u00a0<\/strong><\/p>\n

Forskningsprocessen som metafor f\u00f6r undervisning<\/strong>
\nMetaforer anv\u00e4nder vi ofta f\u00f6r att klarg\u00f6ra vissa viktiga saker och ting som vi vill framh\u00e5lla i n\u00e5got avseende. S\u00e5 g\u00f6r vi \u00e4ven inom TALAkademin f\u00f6r att illustrera r\u00f6st- och taltekniska moment i muntlig framst\u00e4llning. Det g\u00e4ller \u00e4ven hur man b\u00f6r tr\u00e4na.. Courtney Stromsta skriver i sin bok \u201dElements of Stuttering\u201d: \u201dThe factor of practicing what is correct and mandatory is so obvious that it is generally ignored. \u2026 Winning football teams practice much more than they actually play. \u2026Professional golfers work out inadequacies of their golf swings on practice fairways by correctly blending or \u201dcoarticulating” the segments of their swing durings hours of practice rather than waiting for inadequate shots to appear during tournament play.\u201d John Harrison n\u00e4mner i sin bok \u201dHow to Conquer Your Fears Before People\u201d om hur Maxwell Maltz i sin bok \u201dPsycho-Cybernetic\u201d exemplifierar betydelsen av mental tr\u00e4ning med en golftr\u00e4nares instruktioner till en nyb\u00f6rjare i gamet. Etc.
\nInom TALAkademin har vi alltid menat att \u2013 jag repeterar – vi sj\u00e4lva m\u00e5ste ta reda p\u00e5 vad vi skall tr\u00e4na p\u00e5, hur mycket vi skall tr\u00e4na, n\u00e4r vi skall tr\u00e4na, p\u00e5 vilket s\u00e4tt det skall ske. N\u00e4r det sedan g\u00e4ller att f\u00f6ra kunskaper och f\u00e4rdigheter vidare som ett led i den egna f\u00e4rdighetstr\u00e4ningen har H\u00e5kan Hults rapport om \u201dForskningsprocessen som metafor f\u00f6r undervisning\u201d blivit en v\u00e4rdefull inspiration f\u00f6r v\u00e5rt s\u00e4tt att resonera och f\u00f6rst\u00e5 varandra.<\/p>\n

Namnet TALAkademin<\/strong>
\nEn utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r valet av namnet TALAkademin har varit att medlemmarna f\u00f6rv\u00e4ntas ta reda p\u00e5 vad som beh\u00f6vs f\u00f6r att utveckla sin muntliga framst\u00e4llning . D\u00e4rav har f\u00f6ljt, att vi str\u00e4vat efter att medlemmarna i TALAkademin skall vara aktiva och st\u00f6dja varandra i sina str\u00e4vanden att f\u00f6rkovra sig i muntlig framst\u00e4llning. F\u00f6reningen som \u00e4r en ideell f\u00f6rening \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r alla, men den var i b\u00f6rjan s\u00e4rskilt \u00e4mnad f\u00f6r dem som aktivt ville utveckla sin muntliga framst\u00e4llning. Tanken har fr\u00e5n b\u00f6rjan varit att var och en skulle hitta ett forum f\u00f6r att utveckla en ambition att n\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5 av kunskap och f\u00e4rdigheter i muntlig framst\u00e4llning.<\/p>\n

Erfarenheter och resultat<\/strong>
\nSvar p\u00e5 tal
\nGunnel Andersson har gjort en utv\u00e4rdering av TALAkademins verksamhet. Unders\u00f6kningen ing\u00e5r i projektet Ny bild av stamning som finansieras av Region Sk\u00e5ne. 18 personer besvarade 21 fr\u00e5gor. Resultatet som redovisades st\u00f6der v\u00e5r uppfattning, att det inom TALAkademin l\u00f6nar sig att tr\u00e4na muntlig framst\u00e4llning. Ju b\u00e4ttre man talar desto mindre stammar man st\u00e4mmer med verkligheten. Unders\u00f6kningen presenterades 2006.<\/p>\n

Tr\u00e4ningens resultat \u00e4r en f\u00e4rskvara\u00a0<\/strong>
\nJu b\u00e4ttre man talar desto mindre stammar man. Det \u00e4r helt klart att detta p\u00e5st\u00e5ende st\u00e4mmer. Inom TALAkademin har vi kunnat verifiera f\u00f6r oss sj\u00e4lva, att det \u00e4r p\u00e5 det viset. Ju b\u00e4ttre man talar desto mindre stammar man. S\u00e5 \u00e4r det. Vi har d\u00e4rf\u00f6r funnit det meningsfullt att forts\u00e4tta med tr\u00e4ning i muntlig framst\u00e4llning. Man kan bli s\u00e5 bra som man \u00f6nskar om man forts\u00e4tter med tr\u00e4ningen. Man kan bli hur bra som helst. S\u00e5 mycket detaljer finns det att tr\u00e4na p\u00e5. Tr\u00e4ningen i muntlig framst\u00e4llning \u00e4r emellertid en f\u00e4rskvara. Upph\u00f6r man med tr\u00e4ningen kommer ens r\u00f6st- och taltekniska f\u00e4rdigheter att f\u00f6rs\u00e4mras. Det \u00e4r vi \u00f6verens om i TALAkademin. Att stamningsben\u00e4genheten \u00f6kar n\u00e4r tr\u00e4ningen minskar eller upph\u00f6r \u00e4r helt naturligt f\u00f6r oss. Men ingenting att oroa sig f\u00f6r. Det signalerar bar att man beh\u00f6ver b\u00f6rja tr\u00e4na igen. Snart n\u00e5r man \u00e5ter sin f\u00f6rlorade standard.<\/p>\n

Att sikta mot m\u00e5let<\/strong>
\nEn viktig l\u00e4rdom av tr\u00e4ningen \u00e4r att vi skulle sikta mot m\u00e5let: stamningsfritt tal. Det inneb\u00e4r att som utg\u00e5ngspunkt ha ambitionen att tala perfekt stamningsfritt. Det \u00e4r en bra utg\u00e5ngspunkt. Men vi gjorde en viktig uppt\u00e4ckt. Man beh\u00f6ver man inte n\u00e5 fram till det m\u00e5let till hundra procent. Det r\u00e4cker bra med att n\u00e5 s\u00e5 n\u00e4ra som m\u00f6jligt. Vinsten med detta ser vi som tv\u00e5faldig. \u00c5 ena sidan kan man som deltagare sl\u00e4ppa p\u00e5 kravet att tala perfekt. Det r\u00e4cker med att ha lagom ambition. Man kan h\u00e5lla p\u00e5 och tr\u00e4na s\u00e5 l\u00e4nge som helst eller s\u00e5 l\u00e4nge som man \u00e4r road. (\u201dDet \u00e4r v\u00e4gen som \u00e4r m\u00f6dan v\u00e4rd\u201d). Den andra f\u00f6rdelen \u00e4r att var och en sj\u00e4lv kan best\u00e4mma hur l\u00e5ngt mot m\u00e5let man \u00e4r beredd att f\u00f6lja med de \u00f6vriga i gruppen. Det st\u00e4rker b\u00e5de sj\u00e4lvk\u00e4nsla och sj\u00e4lvf\u00f6rtroende.<\/p>\n

Gruppk\u00e4nslan \u00e4r viktig<\/strong>
\nInnan TALAkademin bildades och fick sitt nuvarande namn, arbetade den ursprungliga gruppen under namnet Studiecirkelgruppen. Denna ursprungliga grupp rekryterades fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tlands stamningsf\u00f6rening. Den gjorde sig k\u00e4nd genom att tillh\u00f6ra en sektion inom f\u00f6reningen. I den sektionen intresserade man sig s\u00e4rskilt f\u00f6r taltr\u00e4ning, en term som sedan fick ing\u00e5 under begreppet muntlig framst\u00e4llning. Studiecirkelgruppen b\u00f6rjade med att utpr\u00f6va Stutter-free Speech. Vi fann redan f\u00f6re 1992 d\u00e5 TALAkademin bildades att Stutter-free Speech-metoden fungerade v\u00e4l. Under ett antal \u00e5r hade vi pr\u00f6vat p\u00e5 den. Framemot decennieskiftet till nittonhundranittiotalet var n\u00e5gra medlemmar i gruppen tveksamma till om man ville forts\u00e4tta. N\u00e5gra k\u00e4nde sig redan n\u00f6jda med resultatet.
\nEn lockande utmaning \u00e4r viktig f\u00f6r engagemanget<\/strong>
\nTr\u00e4ningen hade gett tillr\u00e4ckligt och ett godk\u00e4nt resultat f\u00f6r en del medlemmar. Andra medlemmar i gruppen ville g\u00e4rna forts\u00e4tta med tr\u00e4ningen. Vi kom fram till att ett utmanande och lockande projekt var det enda som skulle kunna h\u00e5lla samman gruppen en ytterligare tidsperiod. D\u00e5 f\u00f6ddes id\u00e9n om att ett s\u00e5dant samlande projekt skulle kunna vara att arrangera en v\u00e4rldskongress om stamning i Link\u00f6ping. Det besl\u00f6ts att vi skulle genomf\u00f6ra en s\u00e5dant arrangemang f\u00f6r att f\u00e5 anledning att tillsammans tr\u00e4na vidare. Detta lyckades med hj\u00e4lp av SSR, Sveriges Stamningsf\u00f6reningars Riksf\u00f6rbund. Att genomf\u00f6ra ett s\u00e5dant arrangemang f\u00f6rutsatte att det utf\u00f6rdes i SSR:s namn. S\u00e5 skedde. D\u00e4rf\u00f6r genomf\u00f6rdes Den 4:e v\u00e4rldskongressen om stamning i Link\u00f6ping 1995.
\nEtt kraftfullt utbyte mellan individer
\nDet finns n\u00e5gra best\u00e5ndsdelar som torde ha varit s\u00e4rskilt relevanta f\u00f6r att vi har kunnat h\u00e5lla ihop som grupp. Exempel p\u00e5 en s\u00e5dan best\u00e5ndsdel formuleras en av medlemmarna p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

\u201dPRIM\u00c4RT: Kraften i en sj\u00e4lvhj\u00e4lpsorganisation d\u00e4r man v\u00e4xer i kapp med ens KOMPISAR, ett kraftfullt utbyte mellan individer.\u201d<\/p>\n

Det torde vara viktigt att vi har k\u00e4nt kamratskap i gruppen. Det m\u00e5ste skapas en trygghet s\u00e5 att var och en v\u00e5gar g\u00f6ra sitt b\u00e4sta. Samtidigt m\u00e5ste tryggheten vara s\u00e5 bra att man \u00e4ven kan ta kritik p\u00e5 ett bra s\u00e4tt. Gruppmedlemmarna m\u00e5ste k\u00e4nna tillit till varandra och samtidigt m\u00e5ste man kunna skoja om saker och ting. Humor m\u00e5ste komma med som en f\u00f6rl\u00f6sande faktor vid konfrontationer.
\nOch humor har verkligen utvecklats under \u00e5ren och m\u00e5nga har de hj\u00e4rtliga gapskratten varit Skratten ger samtidigt med bra tr\u00e4ning f\u00f6r andningsmusklerna, vilket vi ofta medvetandegjort.<\/p>\n

\u201dAntingen m\u00e5ste man i gruppen ha en person som \u00e4r riktigt duktig, alternativt m\u00e5ste man ha en grupp som kan\/v\u00e5gar utbyta [kunskap och f\u00e4rdigheter] med varandra p\u00e5 ett s\u00e5 effektivt s\u00e4tt att man klarar sig utan experten.
\nI de flesta grupper beh\u00f6vs en eldsj\u00e4l som driver p\u00e5 och som ser till att verksamheten rullar.\u201d S\u00e5 uttrycker sig en medlem.<\/p>\n

Viloandningsrytmk\u00e4nslan<\/strong>
\nEn av de viktigaste erfarenheter som gjorts inom TALAkademin \u00e4r att man kan l\u00e4ra sig att tala med viloandningsrytmk\u00e4nslan. Det ger en lustfylld talk\u00e4nsla. Det k\u00e4nns sk\u00f6nt att tala med viloandningsrytmk\u00e4nslan. Inom TALAkademin har jag sj\u00e4lv f\u00f6rordat tr\u00e4ning och utveckling av buk- och flankandning, n\u00e4rmast som den t. ex.beskrivs i Gay Hendricks bok, Andnings\u00f6vningar f\u00f6r ett b\u00e4ttre liv. S\u00e4rskilt har vi betonat utandningsfasen. Utandningen skall f\u00f6ra med sig en upplevelse av avsp\u00e4nning. En vanlig brist i andningstekniken som vi upplevt den \u00e4r, att inandningen \u00e4r f\u00f6r kort, f\u00f6r grund. En kraftigare inandning har varit ett mycket vanligt tr\u00e4ningsm\u00e5l f\u00f6r m\u00e5nga. \u00c4ven f\u00f6r mig sj\u00e4lv ibland. N\u00e4r jag syndar med inandningen p\u00e5verkar det snart den avv\u00e4gda balansen mellan luftstr\u00f6m och st\u00e4mbandsmotst\u00e5nd och en upphakning i talfl\u00f6det g\u00f6r sig p\u00e5mind. Ofta genom ett f\u00f6rkortat spr\u00e5kljud eller en vokalstamning. Detta symtom p\u00e5 avbrott i talfl\u00f6det har flera av TALAkademins medlemmar iakttagit. Viloandningsrytmk\u00e4nslan \u00e4r viktig att er\u00f6vra genom tr\u00e4ning. Det ger d\u00e5 flyt i talet. Det ger en behaglig talk\u00e4nsla som m\u00e5nga stammare aldrig tidigare har upplevt i sitt liv.<\/p>\n

TALAkademins hemsida<\/strong>
\nV\u00e4lkommen till TALAkademin Learning Center
\nH\u00e4r kommer vi att presentera TALAkademins metodik med massor med tr\u00e4ningsm\u00f6jligheter.
\nVi vill g\u00e4rna att Du skall vara aktiv och skriva kommentarer och nya inl\u00e4gg.
\nI ljudstudion kan man lyssna p\u00e5 ljudfiler och ladda upp egna inspelningar
\n\u2022 I ljudstudion kan man lyssna p\u00e5 ljudfiler och ladda upp egna inspelningar
\n\u2022 H\u00e4r finns videoklipp
\n\u2022 Dagens \u00f6vning
\n\u2022 Tr\u00e4ning
\n\u2022 Metodik f\u00f6r effektiv inl\u00e4rning
\n\u2022 Metodik f\u00f6r effektiv inl\u00e4rning
\n\u2022 Mental tr\u00e4ning
\n\u2022 Rollspel
\n\u2022 Fr\u00e5ga experten
\n\u2022 Bildbanken
\n\u2022 Arkivet innh\u00e5ller m\u00e4ngder med l\u00e4nkar till andra intressanta siter
\n\u2022 Internationella kontakter<\/p>\n

N\u00e4r man g\u00e5r ut p\u00e5 Internet hittar man TALAkademins hemsida p\u00e5 www.talakademin.nu Flera av v\u00e5ra medlemmar \u00e4r internetkunniga och n\u00e5gra kan skapa hemsidor. TALAkademins nuvarande hemsida \u00e4r fr\u00e4mst G\u00f6ran Hjertmans skapelse. Han \u00e4r styrelsemedlem i TALAkademin. Inneh\u00e5llet p\u00e5 hemsidan kommer fr\u00e5n flertalet medlemmar. Det ing\u00e5r i metodikdelen i v\u00e5r verksamhet att aktivt deltaga i arbete som fr\u00e4mjar muntlig framst\u00e4llning. \u201dGenom att l\u00e4ra ut till andra, l\u00e4r man sig sj\u00e4lv.\u201d Denna erfarenhet tillh\u00f6r en av de viktiga som vi gjort.
\nDiskussion<\/strong>
\nTaltr\u00e4ning upplevdes av oss i TALAkademin ha ett d\u00e5ligt anseende p\u00e5 80-talet. Den f\u00f6rklaring till detta som vi accepterat \u00e4r att erfarenheterna av s.k. \u201dklassisk taltr\u00e4ning\u201d f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga visat sig vara verkningsl\u00f6s i l\u00e4ngden. S\u00e5 fort man kommit utanf\u00f6r terapirummet var man \u00e5ter tillbaka i sin gamla talteknik med samma stamning som tidigare. Detta tror vi har varit anledningen till den d\u00e5liga status taltr\u00e4ningen f\u00e5tt hos m\u00e5nga medlemmar i Sveriges stamningsf\u00f6reningar. Det ans\u00e5gs helt fel att taltr\u00e4na. TALAkademin gick emot den trenden. En orsak till valet av namnet TALAkademin var att det skulle signalera f\u00f6r medlemmarna att det g\u00e4llde att informera sig sj\u00e4lva om vad man skulle f\u00f6rkovra sig i. Motiveringen till och vinsten med ett medlemskap var emellertid att man fick st\u00f6d och uppmuntran i sina str\u00e4vanden att tala b\u00e4ttre fr\u00e5n \u00f6vriga medlemmar i f\u00f6reningen. Alla f\u00f6rv\u00e4ntades vara medvetna om att h\u00e4r var det avsett att man skall vara aktiv och sj\u00e4lv bidra till kunskaper och f\u00e4rdigheter. \u00d6ver tid skulle detta utvecklas till en kunskapsbank inom TALAkademin. Alla som samlat erfarenhet, kunskap och f\u00e4rdigheter f\u00f6rv\u00e4ntas vara till hj\u00e4lp f\u00f6r andra medlemmar, nyb\u00f6rjare som veteraner. I stort sett tycker jag att detta har skett. Resultatet fram tills idag \u00e4r OK och tillr\u00e4ckligt bra f\u00f6r att verksamheten lever vidare. Man kan emellertid fr\u00e5ga sig om allt kunnat ske snabbare. McGuires komprimerade och v\u00e4lstrukturerade \u00f6vningsprogram tror jag initialt ger snabbare resultat. Det \u00e4r en viktig iakttagelse vi gjort. D\u00e4refter g\u00e4ller det ungef\u00e4r lika f\u00f6rh\u00e5llanden med TALAkademin vad uppeh\u00e5llande av tr\u00e4ningen betr\u00e4ffar. Med hj\u00e4lp av den nya hemsidan kommer vi i TALAkademin nu att f\u00f6rs\u00f6ka oss p\u00e5 att erbjuda ett st\u00f6djande mentorskap, n\u00e4r det g\u00e4ller taltr\u00e4ning via internet till varje medlem som \u00f6nskar det. Jag kan t\u00e4nka mig att vi ganska snart kommer att ta reda p\u00e5 hur snabbt resultaten visar sig och vilka sv\u00e5righeterna till framsteg kan bli. Ett hinder kommer att vara att alla presumtiva medlemmar inte har tillg\u00e5ng till n\u00f6dv\u00e4ndig datorutrustning. Vi bed\u00f6mer det likv\u00e4l m\u00f6jligt att datorutrustningen kan tillgodoses allt l\u00e4ttare framgent.<\/p>\n

Litteratur<\/strong>
\nAndersson, G. (2006) Svar p\u00e5 tal. Region Sk\u00e5ne. Lund.
\nGlickstein, L. (1998) Be Heard Now. Broadway Books. New York.
\nHarrison, J.C. (2003) How to Conquer Your Fears Before People. Nine Edition. The National Stuttering Association, 4071 E.La Palma Ave. Suite A, Anaheim, Ca 92807
\nHendricks, G. (1995) Andnings\u00f6vningar f\u00f6r ett b\u00e4ttre liv. Svenska F\u00f6rlaget.
\nHolt, J. (1964) How Children Fail. Pitman Publishing Corporation
\n(1967) How Children Learn Dell Publishing Co. Inc, New York.
\n(1970) What Do I Do Monday? Dell Publishing Co. Inc, New York.
\n(1976) Instead of Education. E.P. Dutton & Co. New York.
\nHult, H. (2001) Forskningsprocessen som metafor f\u00f6r undervisning. CUL-rapporter: Nr 2. Link\u00f6pings universitet.
\nJakobson, R. & Halle, M. (1956) Fundamentals of Language. Mouton & Co \u2013 \u2019S-Gravenhage.
\nMaltz, M. (1960) Psycho \u2013 Cybernetics.
\nNaeslund, J. (1979) Boken om pedagogerna. Liber UtbildningsF\u00f6rlaget
\nShames,H. G. & Florance, C.L. (1980) Stutter.free Speech. A Goal for Therpy. Charles E. Merril Publishing Company. A Bell & Howell Company, Columbus Ohio.
\nSmith, S. Den paedagogiske behandling af stammen. Kap. XIV. Nordisk laerebog for taelepedagoger
\nStromsta, C. (1986) Elements of stuttering. Atsmorts Publishing, P.O. Box 533, Oshtemo, Michigan 49077-0513.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

TALAKADEMIN – JU B\u00c4TTRE MAN TALAR, DESTO MINDRE STAMMAR MAN\u00a0 TALAkademin kom till f\u00f6r att vi som stammar i Link\u00f6ping och vill tala b\u00e4ttre skall ha samma chans till tr\u00e4ning i muntlig framst\u00e4llning som normaltalande har. Den fanns inte. Vi m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r sj\u00e4lva ta reda p\u00e5 vad vi skall tr\u00e4na p\u00e5, hur mycket vi m\u00e5ste […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-15","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/15","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/15\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4709,"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/15\/revisions\/4709"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}