”Breathing abnormalities tend to occur often with stuttering and may occur in very young children. People who stutter may exhibit shallow breathing or may unwittingly hold their breath through a moment of stuttering. Vascular changes during moments of stuttering have been documented. Some stutterers experience a rapid heart rate and elevated blood pressure which causes their faces to turn red, while others may experience a drop in blood pressure causing their faces to turn pale.”
\n(klipp fr\u00e5n internet)<\/p>\n
EGNA IAKTTAGELSER \u2013 MER TR\u00c4NING BEH\u00d6VS!
\nJag \u00e4r pension\u00e4r. Jag har n\u00e4mnt n\u00e5gra g\u00e5nger, att jag b\u00f6rjat stamma mera, sedan jag slutade att undervisa om muntlig framst\u00e4llning, r\u00f6st- och talv\u00e5rd p\u00e5 universitetet. Jag har upplevt, att det \u00e4r andningen, – andningstekniken – som f\u00f6r\u00e4ndrats. Andetagen har blivt kortare och grundare. Som en f\u00f6ljd av detta har jag k\u00e4nt mera sp\u00e4nning och press p\u00e5 st\u00e4mbanden vid ljudbildningen. Jag har d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6rjat stamma (fastna) p\u00e5 \/a\/, \/\u00e5\/ och \/i\/ och i princip alla vokaler. Jag m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r sk\u00e4rpa mig, koncentrera mig p\u00e5 att andas in djupare. Minska p\u00e5 taltempot. Ge akt p\u00e5 spr\u00e5kljudens lika l\u00e4ngd. Slappna av i k\u00e4ken och g\u00f6ra mjukare k\u00e4kr\u00f6relser (artikulationsr\u00f6relser). R\u00f6sten blir d\u00e4rmed avsp\u00e4nd och fyllig i klangen. D\u00e5 blir det flyt igen och talet l\u00e5ter normalt bra.<\/p>\n
Allt detta f\u00e5r mig att os\u00f6kt att t\u00e4nka p\u00e5 mitt golfspelande. Samma sak h\u00e4nder varje s\u00e4song. De tv\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e5ngerna jag g\u00e5r ut p\u00e5 banan g\u00e5r det bra. D\u00e4refter g\u00e5r det s\u00e4mre och s\u00e4mre \u00e4nda fram emot h\u00f6sten. D\u00e5 v\u00e4nder det \u00e4ntligen. Jag kan \u00e5ter spela b\u00e4ttre och b\u00e4ttre. Tr\u00e4ningen b\u00f6rjar ge utslag.<\/p>\n
Jag kan \u00f6vers\u00e4tta varje talmoment till golfspelsmoment. Varje g\u00e5ng jag f\u00e5r anledning att t\u00e4nka p\u00e5 detta blir jag f\u00f6rundrad. M\u00e4rkligt! Intressant! Tyv\u00e4rr blir det bara en g\u00e5ng per \u00e5r TALGOLF. D\u00e4rf\u00f6r blir det inget resultat att tala om. I st\u00e4llet blir det status quo.<\/p>\n
MER TR\u00c4NING BEH\u00d6VS UPPENBARLIGEN.<\/p>\n
Det g\u00e4ller nu f\u00f6r TALAkademin att utveckla ”himla kul” tr\u00e4ningsprogram som leder fram till ”resultat att tala om”.<\/p>\n
Ps. Filosofisk fenomenologi utvecklades av Edmund Husserl, vars ambition var att studera v\u00e4rlden s\u00e5 som vi uppfattar den. I fenomenologin ing\u00e5r d\u00e4rmed studiet av b\u00e5de m\u00e4nniskans medvetande och subjektiviteten.
\n.
\nHusserl har \u00e4ven utvecklat en fenomenologisk forskningsmetod. Den kallas \u201dimaginary variation\u201d (imagin\u00e4r variation). Syftet \u00e4r att komma \u00e5t fenomenets essens, dvs. innersta v\u00e4sen. Essensen \u00e4r det som g\u00f6r en sak till den sak den \u00e4r och inte till en annan sak. Metoden g\u00e5r ut p\u00e5 att variera ett fenomens egenskaper tills man kommer fram till den slutgiltiga gr\u00e4nsen d\u00e5 objektet upph\u00f6r att vara det den \u00e4r. Denna process \u00e4r subjektiv och grundas i individens spontana intuition. Ds.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
”Breathing abnormalities tend to occur often with stuttering and may occur in very young children. People who stutter may exhibit shallow breathing or may unwittingly hold their breath through a moment of stuttering. Vascular changes during moments of stuttering have been documented. Some stutterers experience a rapid heart rate and elevated blood pressure which causes […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-291","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blandat"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/291","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=291"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/291\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=291"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=291"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/talakademin.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=291"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}