Sista steget mot lösningen på stamningens gåta?

Sommaren 2024 läste jag boken “Deep Survival: Who Lives, Who Dies, and Why” av Laurence Gonzales. Författaren analyserar i boken flera olika situationer där människor har hamnat i de svårast tänkbara situationerna men ändå överlevt. Situationer som man normalt inte kan överleva i. Man skulle kunna kalla det mirakel, men författaren vill hitta resonemang som visar varför just dessa människor överlevde i de här situationerna.

När jag läste den här boken fick jag en aha-upplevelese och såg direkt kopplingen till talet och vår träning i Talakademin. Författaren berättade att de som tror att de själva kan överleva i svåra situationer gör det av två anledningar:

Ett: De har skaffat sig riktigt bra utrustning. Vad det är beror på situationen som man förberett sig för. Det kan t ex vara fina kläder, skor och tält inför en vandring i fjällen. En “preppare” i stan har kanske köpt på sig stora mängder konserver och vattendunkar. En som förbereder sig för zombiattacker har kanske skaffat sig vapen och knivar.

Två: Man har tränat väldigt mycket. Man har kanske gått kurser, läst böcker och tränat i verkligheten. Utsatt sig för olika situationer och tränat på att klara sig i svårare och svårare lägen.

Personer som tror att de kan kan klara svåra situationer är oftast de som har gjort Ett eller Två (eller båda) enligt ovan.

Gonzales menar dock att i alla de fall han har tittat på där personer faktiskt klarat av svåra situationer och överlevt så finns det inget mönster som visar att de som har bästa utrustningen och de som tränat mest är de som överlever. Det finns en faktor till som är så pass mycket viktigare. Det är förmågan att behålla lugnet i situationen.

En person som inte kan behålla lugnet kommer inte att ha nytta av sin fina utrustning och träning. Man kommer ta förhastade beslut, fördärva utrustningen och förstöra för sig själv. Alla förberedelser kommer att vara förgäves för en sådan person. Ett exempel kan vara en pilot som i en svår situation väljer att “gå på känslan” istället för att följa den checklista som han lärt sig att använda.

Att “behålla lugnet” innebär:

  • Tänka klart. Att inte låta sig påverkas av situationens stress och sina känslor.
  • Använda sig av “överlevnadsmedvetandet”. Det innebär att man ska vara medveten om att man är i en svår situation och att man i ett sådant läge lätt kan tänka fel. Det här innebär att man tar ett steg utanför sig själv och på så vis kan hjälpa sig själv att tänka klart.
  • Vara medveten om att vissa saker man gör är en följd av utbildning medan andra saker kan vara mer automatiska och medfödda.
  • Ha en motståndskraft och viljestyrka. Att inte ge upp utan istället systematiskt hitta lösningar på de problem man ställs inför utan att förhasta sig.
  • Samband mellan kropp och sinne. Fysisk förberedelse och mental styrka går hand i hand när det gäller att överleva farliga situationer.

Jag såg ett tydligt samband med hur jag upplever talsituationer!

  • Rätt utrustning: Vi har känner till vad vi kan göra för att tala bra. Vi har rösten och talets tio punkter som vi vet fungerar.
  • Bra träning: Vi har tränat mycket på att använda vår utrustning (rösten och talets tio punkter). Det går bra och vi kan det (i en träningssituation).
  • Behålla lugnet och tänka klart: Det är här det oftast faller… Vi vet vad vi ska göra och vi vet att vi borde kunna göra det. Men i talsituationen går det inte.

Min slutsats är att det inte nödvändigtvis räcker att bara träna mer. Det kommer inte göra att vi kan dra nytta av träningen i en verklig situation. Vi behöver även behålla lugnet och tänka klart. Att ta ett steg utanför sig själv kanske är lösningen på detta. Det är också något som är en central punkt i Bob Bodenhammers NLP-metodik för personer som stammar. Att se på sig själv och situationen från utsidan. Att vara medveten om hur man brukar bete sig i en situation “per automatik” och arbeta med det som en förutsättning. Vet man att man brukar tala för fort så sänk hastigheten i förväg och var uppmärksam på att man lätt kan skena iväg. Vet man att man brukar bli spänd så använd avslappningsövningar i förebyggande syfte innan spänningen är ett faktum. Vet man att man brukar använda för långa fraser så kör med korta fraser och vänta inte på att det ska gå fel först.

Det här tror jag är “lösningen” och det sista steget vi behöver. Iallafall känns det så för mig.

Avslappningsövning

Lägg dig bekvämt i sängen eller i en soffa, helst med bra stöd under huvudet. Se till att det är tyst och lugnt runt omkring och telefonen är avstängd. Övningen tar c:a 20 minuter. Använd hörlurar när du lyssnar på filen, det ger bäst resultat. Följ instruktionerna utan att fundera för mycket på varför. Du behöver inte koncentrera dig på att minnas något, utan bara lyssna.

Det dova ljudet i bakgrunden är tillagt medvetet. Det är i en speciell frekvens som sägs göra det lättare att slappna av, dessutom maskerar det bort vissa störande ljud som kan komma utifrån.

Det brukar rekommenderas att man lyssnar på ett sådant band varje dag i c:a en månad och därefter stegvis drar ner på hur ofta man lyssnar. T ex till två gånger per vecka, en gång per vecka. Varannan vecka osv. Till sist kan man höra på det vid behov.

Långa versionen (c:a 20 minuter):

Klicka på ”Play”-knappen här nedanför för att lyssna:

Eller ladda ned filen direkt här: https://talakademin.nu/wp-content/uploads/2011/12/ver3.mp3

Korta versionen (c:a 13 minuter):

Klicka på ”Play”-knappen här nedanför för att lyssna:

Eller ladda ned filen direkt här: https://talakademin.nu/wp-content/uploads/2011/12/ver3_short.mp3

Tala i verkligheten

Att ta våra erfarenheter från TALA-kurserna ut i verkligheten är ofta en utmaning i sig, det har nog de flesta av oss erfarit.
Vad kan detta bero på tro? Varför är det så stor skillnad att komma i rätt stämning för viloandning och hålla fraserna korta när vi inte är på TALA-kursen?
Neuro-Semantics är en samling metoder och processer för att utveckla sig själv till det man vill bli och det behandlar även stamning och utveckling av talet. Neuro-Semantics (NS) ställer bland annat följande intressanta frågor:
• Om du inte kände rädsla eller skam för din stamning/blockering, hur skulle det påverka
din stamning?
• Om du kände att du är en verkligt värdefull och bra människa, oavsett hur du talar, hur skulle det påverka din stamning?
• Om du kände att du har kontroll över ditt tal när det flyter på bra, hur skulle det påverka din stamning?
• Om du aldrig hade känslan ”jag har alltid stammat och kommer alltid att göra det”, hur skulle det påverka din stamning?
• Om du inte var rätt för andras bedömningar av ditt tal, hur skulle det påverka din stamning?
Jag tror att NS med dessa frågor är inne på rätt spår att förklara skillnaden mellan en träningssituation (t ex en TALA-helg) och en tävlingssituation (verkligheten). Så enligt NS ligger alltså skillnaden i vårt eget sätt att känna av situationen, vilka känslor som just den situationen
framkallar inom oss.
Frågan blir då hur vi kan förändra det som triggar dessa känslor hos oss. Det är inte helt självklart

vad som triggar känslorna, men det finns det olika metoder inom NS för att ta reda på. Det finns så klart sedan också metoder för att förändra dessa triggers som gör att vissa känslor framkallas.
Läs gärna mer om dessa i tipsen om vidare läsning nedan.
En NS-metod som jag själv funnit mycket effektiv är se på situationen ur olika upplevelsepositioner. Det kan man använda sig av både före och under (även efter) själva
händelsen inträffar.
1. Första positionen: Här ser du dig själv ”inifrån”, dvs du upplever situationen utifrån dina egna ögon, öron och känsel.
2. Andra positionen: Här upplever du situationen utifrån den person du interagerar med. Du försöker se situationen ur hans/hennes ögon. Du ser dig själv kan föreställa dig hur
han/hon upplever dig och situationen.
Sida 4 av 8
3. Tredje positionen: Här är du helt disassosierad från situationen. Du ser på situationen som en helt utomstående, ej inblandad, person. Du kan se både dina egna och andra personers reaktioner. I den här positionen kan du avgöra om dina rädslor och spänningar är rättfärdigade för vad som verkligen händer. Finns det ett hot mot dig? Eller var det bara så att du upplevde situationen som ett hot?
4. Fjärde positionen: Den kan kräva lite övning, här föreställer du dig att du ser på situationen ur alla inblandades ögon på en gång. Du är alla människor samtidigt. Du pratar med dig själv och allas reaktioner är dina egna. Hur upplever du situationen om du tänker så?
5. Femte positionen: Du flyttar dig upp i universum och ser ner på hela jorden, du ser den situation som pågår och andra parallella händelser, men du upplever också allt som hänt före och efter händelsen. Du är en sorts ”gud” som känner till allt. Vad händer med dina känslor när du ser på händelsen ur detta perspektiv?
Efter träning på att se på situationer ur dessa olika perspektiv är det lätt att uppleva att saker inte
är så allvarliga som man tidigare kände (speciellt för position 3, 4 och 5). Det spelar inte så stor roll hur man talar, andra tänker och bryr sig inte om de saker man oroar sig för. Återse nu frågorna som ställdes ovan. Det är lätt att inse att det här annorlunda synsättet på en och samma
situation kan påverka ens tal (och mycket annat också). Det kan göra det lättare att använda de färdigheter vi lärt oss på TALA-kurserna i vilken situation som helst, men det kan också hjälpa oss att inte bry oss så mycket om de gånger det ändå inte går som vi vill.
Det finns stora möjligheter att använda Neuro-Semantics och liknande metoder som en fortsättningskurs till rösten och talets tio punkter vilka vi lär oss på TALA-helgerna. Är du
intresserad att lära dig mer om detta så kan jag rekommendera följande läsning:
http://www.masteringstuttering.com/ : En hemsida med många artiklar om NS med inriktning på
stamning.
http://www.neurosemantics.com/ : Ännu fler artiklar, men för många olika områden, inte bara stamning.
Hemsidorna tipsar också om flera bra böcker i ämnet.