Sista steget mot lösningen på stamningens gåta?

Sommaren 2024 läste jag boken “Deep Survival: Who Lives, Who Dies, and Why” av Laurence Gonzales. Författaren analyserar i boken flera olika situationer där människor har hamnat i de svårast tänkbara situationerna men ändå överlevt. Situationer som man normalt inte kan överleva i. Man skulle kunna kalla det mirakel, men författaren vill hitta resonemang som visar varför just dessa människor överlevde i de här situationerna.

När jag läste den här boken fick jag en aha-upplevelese och såg direkt kopplingen till talet och vår träning i Talakademin. Författaren berättade att de som tror att de själva kan överleva i svåra situationer gör det av två anledningar:

Ett: De har skaffat sig riktigt bra utrustning. Vad det är beror på situationen som man förberett sig för. Det kan t ex vara fina kläder, skor och tält inför en vandring i fjällen. En “preppare” i stan har kanske köpt på sig stora mängder konserver och vattendunkar. En som förbereder sig för zombiattacker har kanske skaffat sig vapen och knivar.

Två: Man har tränat väldigt mycket. Man har kanske gått kurser, läst böcker och tränat i verkligheten. Utsatt sig för olika situationer och tränat på att klara sig i svårare och svårare lägen.

Personer som tror att de kan kan klara svåra situationer är oftast de som har gjort Ett eller Två (eller båda) enligt ovan.

Gonzales menar dock att i alla de fall han har tittat på där personer faktiskt klarat av svåra situationer och överlevt så finns det inget mönster som visar att de som har bästa utrustningen och de som tränat mest är de som överlever. Det finns en faktor till som är så pass mycket viktigare. Det är förmågan att behålla lugnet i situationen.

En person som inte kan behålla lugnet kommer inte att ha nytta av sin fina utrustning och träning. Man kommer ta förhastade beslut, fördärva utrustningen och förstöra för sig själv. Alla förberedelser kommer att vara förgäves för en sådan person. Ett exempel kan vara en pilot som i en svår situation väljer att “gå på känslan” istället för att följa den checklista som han lärt sig att använda.

Att “behålla lugnet” innebär:

  • Tänka klart. Att inte låta sig påverkas av situationens stress och sina känslor.
  • Använda sig av “överlevnadsmedvetandet”. Det innebär att man ska vara medveten om att man är i en svår situation och att man i ett sådant läge lätt kan tänka fel. Det här innebär att man tar ett steg utanför sig själv och på så vis kan hjälpa sig själv att tänka klart.
  • Vara medveten om att vissa saker man gör är en följd av utbildning medan andra saker kan vara mer automatiska och medfödda.
  • Ha en motståndskraft och viljestyrka. Att inte ge upp utan istället systematiskt hitta lösningar på de problem man ställs inför utan att förhasta sig.
  • Samband mellan kropp och sinne. Fysisk förberedelse och mental styrka går hand i hand när det gäller att överleva farliga situationer.

Jag såg ett tydligt samband med hur jag upplever talsituationer!

  • Rätt utrustning: Vi har känner till vad vi kan göra för att tala bra. Vi har rösten och talets tio punkter som vi vet fungerar.
  • Bra träning: Vi har tränat mycket på att använda vår utrustning (rösten och talets tio punkter). Det går bra och vi kan det (i en träningssituation).
  • Behålla lugnet och tänka klart: Det är här det oftast faller… Vi vet vad vi ska göra och vi vet att vi borde kunna göra det. Men i talsituationen går det inte.

Min slutsats är att det inte nödvändigtvis räcker att bara träna mer. Det kommer inte göra att vi kan dra nytta av träningen i en verklig situation. Vi behöver även behålla lugnet och tänka klart. Att ta ett steg utanför sig själv kanske är lösningen på detta. Det är också något som är en central punkt i Bob Bodenhammers NLP-metodik för personer som stammar. Att se på sig själv och situationen från utsidan. Att vara medveten om hur man brukar bete sig i en situation “per automatik” och arbeta med det som en förutsättning. Vet man att man brukar tala för fort så sänk hastigheten i förväg och var uppmärksam på att man lätt kan skena iväg. Vet man att man brukar bli spänd så använd avslappningsövningar i förebyggande syfte innan spänningen är ett faktum. Vet man att man brukar använda för långa fraser så kör med korta fraser och vänta inte på att det ska gå fel först.

Det här tror jag är “lösningen” och det sista steget vi behöver. Iallafall känns det så för mig.

Praktiska träningsmoment och poängkurs

I Åkes arkiv har han hittat några dokument som vi här har scannat in. Det ena ger tips om träningsmoment som man kan använda i grupp eller varför inte för egen träning? Det andra dokumentet är ett förslag på en kursplan som man kan använda eller inspireras av vid talträning i grupp.

Talar du?

Talar du-p1

Talar du-p2

Talar du-p3

Talar du-p4

Talar du-p5

Talar du-p6

Talar du-p7

Talar du-p8

Talar du-p9

Talar du-p10

Talar du-p11

Talar du-p12

Talar du-p13

Talar du-p14

Talar du-p15

Talar du-p16

Talar du-p17

Talar du-p18

Talar du-p19

Talar du-p20

Talar du-p21

Talar du-p22

Talar du-p23

Talar du-p24

Talar du-p25

Talar du-p26

Arbeta bort talfel

ATT AVHJÄLPA UTTALSFEL ATT AVHJÄLPA UTTALSFEL 001

 

Lätt redigerade citat från ”Andningsövningar för ett bättre liv.”

Undersök andningen inifrån. Börja med att ordna en fast men mjuk yta där du kan ligga. En heltäckningsmatta är perfekt.  Ta av dig tjocka tröjor, bälten och andra klädesplagg som kan vara ivägen under övningen. Dina lungor är relativt små högst upp och mycket stora längst ner. Men många andas högt uppe i bröstet när de ska ta ett djupt andetag i stället för långt nere i magen. Tag flera djupa andetag och observera hur bröstkorgen rör sig vid varje andetag. Du får magen att röra sig utåt vid inandning. Vi kan börja att lägga märke till i vilka situationer vi spänner magmusklerna och håller igen andningen. Gör en djup inandning och andas sedan ut som om du skulle blåsa ut ett ljus. Känn hur en stark utandning drar ihop magmusklerna och låt dem sedan slappna av helt och hållet när du andas in. Vi ska se till att inandningen är avspänd.

Det är många som behöver lära sig det här.
Sund andhämtning förutsätter att magmusklerna är avspända och att diafragman har utrymme att röra sig på. Det råder finget tvivel om att snäva kläder – särskilt åtdragna skärp – hindrar bukens och diafragmans rörelser.

Allmänt sett räknar man med två – tre veckors medveten andning för att få ordning på sin andhämtning. (Själv behövde jag 1½ år).

Talträning på Skype 2013

Varje onsdag och torsdag kl. 21 har vi talträning på Skype. Vi brukar talträna tillsammans i cirka 1 timme per tillfälle. Exempelvis kan talträningen börja med att vi gör upprepningsövningar och efter denna så kallade uppvärmning kör vi med Speaking Circle-pass. Alla har då cirka 3 minuter vardera på sig att prata om precis vad de vill. Man får förstås gärna träna på sin talteknik när man håller sitt framförande.

Vill du vara med på talträningen? Kontakta gärna då de ansvariga på e-post:

Kristin Åkerblom: awzelia@gmail.com
Göran Hjertman: goran_hjertman@hotmail.com
Johan Ascard: johan.ascard@telia.com

Ps. Självklart krävs inga förkunskaper för att man ska kunna vara med.

Alexandras erfarenheter av Talakademin

För mig har det alltid varit en stor utmaning att våga prata inför många. Under TALA-helgerna tränas talet lika mycket som att våga stå inför en grupp och prata.

Att våga stå inför grupp och prata är för många en mardröm. Att våga ta plats och kräva sin plats i rummet kan vara en stor utmaning. Att våga säga: ”Här är jag och jag har rätt att ni ska lyssna på mig. För jag har en röst.”

Jag tror att jag talar för många när jag skriver att är en stor utmaning. Vare sig man stammar eller inte. Som person har jag växt mycket under de gånger som jag har deltagit på TALAkademins helger och de gånger som jag har taltränat med lokalföreningar. Träffarna har gett mig möjligheten att träna på en redovisning som jag skulle ha dagen efter, och kunna känna att jag gjorde en bra redovisning med den positiva feedback som jag fick med mig.

Ändrat synsätt

Under min högstadie- och gymnasietid tyckte jag att en redovisning gick bra då jag inte stammade. Upprepningar, blockeringar och förlängningar i talet såg jag som ett misslyckande och försökte till varje pris undvika dem. På senare tid har jag insett att en bra redovisning för mig är att jag säger vad jag vill förmedla. Genom att under flera år varit i kontakt med TALAkademin har det även blivit lättare att fokusera på hur jag vill förmedla det jag har att säga till mina lyssnare. Det spelar ingen roll om stamningen kommer fram utan det som spelar roll är att jag har rätten att förmedla mitt budskap, på det sätt som jag vill förmedla det på.

Jag har även insett att genom att förändra min andning och mitt sätt att använda min röst på, har min stamning förändrats på ett sätt som innebär att jag lättare kan ta kontroll över stamningen.

Vad innebär TALA?

Så vad händer egentligen under en TALA-helg? Förutom att få möjlighet att träffa fantastiska människor, äta riktigt god mat, tillbringa tid i relaxen där det finns bastu och jacuzzi ägnas det mycket tid åt talövningar. Talövningarna bygger på de så kallade ” Rösten och talets tio punkter”, där varje punkt gås genom och det ges tillfälle att träna på de olika talfärdigheterna i olika situationer och övningar.

Rösten och talets tio punkter”

Fyra basfärdigheter

  • andning
  • pausering
  • avspänning
  • frasering

Tre aspekter på rösten

  • röstkvalitet
  • röstläge
  • röststyrka

Tre aspekter på talet

  • uttal
  • tempo
  • rytm

Andning är A och O

Genom att kunna göra oss hörda behöver vi en fungerande andning. Utan andning, inget ljud på stämbanden. TALAkademin menar att man ska anpassa talet efter den naturliga andningsrytmen. ”Prata i viloandningsrytm” är en mening som ofta förekommer. Detta innebär i korthet innebär att tänka på att ha lite pauser när man pratar, slappna av i musklerna och då framförallt hals- och käkmusklerna, och att dela upp meningen genom att säga några ord i taget.

Jag har en röst”

Det är viktigt att känna att man trivs med sin egen röst och att den håller för att man ska kunna uttrycka sig i många olika lägen. Många har nog någon gång känt sig lite hesa, som kan bero på att stämbanden har ansträngts mer än nödvändigt. Därför är det viktigt sänka röstläget. Genom att använda oss av rätt andning kan vi tala högt utan att för den delen anstränga stämbanden och på så sätt påverka vår röststyrka. Med röstkvalitet menas sättet vi talar på, vi kan tala på en mängd olika sätt, t.ex. knarrigt, luftigt eller pressat.

Väck intresse

När vi talar så uttalar vi olika ljud som binds ihop till ord och meningar. Genom att uttala orden och meningarna i olika tempon, skapar vi inte bara rytm i talet, utan vi väcker även intresse. Det blir inte lika monotont helt enkelt.

Speaking Circle

I slutet brukar de flesta hålla ett litet tal inför gruppen, ett så kallat Speaking Circle. Det kan handla om vad som helst. Speaking circles är ett viktigt moment i TALAkademin, som innebär att man under några minuter ska stå inför gruppen och hålla ett tal, eller bara prata på. Efter varje framträdande får deltagaren positiv feedback, som ska stärka. Många som stammar har negativa talupplevelser och tanken är att man ska vända de negativa talupplevelserna till positiva istället. Under Speaking circles behöver man inte ens prata, man kan bara stå framför gruppen och känna efter hur det känns att våga stå framför alla. Ögonkontakt är viktigt för att få en bra kontakt med publiken och att involvera dem i det du har att säga. Blir man nervös kan man hitta någon i publiken som verkar vara trygg, stanna kvar i blicken, hämta näring och fortsätt att titta på nästa person när du känner dig redo. Våga ta plats. Som barn är många av oss mycket mer duktiga på att ta plats. Ju äldre vi blir lär vi oss att anpassa oss till omgivningen och till de förväntningar som ställs på oss.

Ett steg längre…

Genom att ta ett steg utanför komfortzonen och få ett positivt och respektfullt bemötande växer de flesta och vågar ta ett litet större steg nästa gång. Man behöver inte stå inför en grupp för att träna. Varför inte träna på stan? Ett sätt kan vara att möta andra människor med blicken, fråga efter vägen och stanna kvar i nuet. Tänk inte efter så mycket, utan känn efter hur det känns. Ta tillvara på de positiva känslorna och håll dem alltid nära tillhands, så att du lätt kan plocka fram dem när du behöver.

/Alexandra Carlstrand

Skypeträning hösten 2012

Vill du vara med på Skypeträning hösten 2012?

Koppla upp dig på Skype på onsdagar eller torsdagar klockan 21:00. Kontakta Kristin – användarnamn ”Awzelia” eller Göran – användarnamn ”goran.hjertman” så hjälper de dig igång.

Du kan också kontakta de ansvariga på e-post:

På skypeträningen får du chansen att öva på taltekniker och får prova på Speaking Circles.

Välkommen!

Rösten och Talets tio punkter

Visste du att Talakdemin arbetar med alla aspekter av ett bra tal? Vi kallar dem ”rösten och talets tio punkter”. Dessa är:

Fyra basfärdigheter

  • andning
  • pausering
  • avspänning
  • frasering

Tre aspekter på rösten

  • röstkvalitet
  • röstläge
  • röststyrka

Tre aspekter på talet

  • uttal
  • tempo
  • rytm

Vi har också använt en lite annorlunda lista vid kursen ”Våga tala bra!” som hölls i samarbete med Östergötlands stamningsförening:

  1. Andning – pausering, att använda sig av bestämda pauser i talet.
  2. Andning – viloandningsrytm, skapar ett lugnt och behagligt taltempo.
  3. Tempokontroll – håller ett fast långsamt tempo.
  4. Tempoväxling – växlingar mellan olika taltempon.
  5. Koartikulation – att sammanbinda ljud för att skapa flyt i talet, träning i ljudbildning.
  6. Artikulation – sluddrigt, normalt och övertydligt uttal.
  7. Röststyrka – svag, normal och stark.
  8. Röstläge – högt, normalt och lågt.
  9. Röstkvalitet – olika röstklanger, gäll, ljus, mörk, klar, etc.
  10. Betoning och tonfall – rytm och frasering.

Här på vår hemsida och på våra TALA-kurser kan du lära dig mer om dessa tio punkter.

Avslappningsövning

Lägg dig bekvämt i sängen eller i en soffa, helst med bra stöd under huvudet. Se till att det är tyst och lugnt runt omkring och telefonen är avstängd. Övningen tar c:a 20 minuter. Använd hörlurar när du lyssnar på filen, det ger bäst resultat. Följ instruktionerna utan att fundera för mycket på varför. Du behöver inte koncentrera dig på att minnas något, utan bara lyssna.

Det dova ljudet i bakgrunden är tillagt medvetet. Det är i en speciell frekvens som sägs göra det lättare att slappna av, dessutom maskerar det bort vissa störande ljud som kan komma utifrån.

Det brukar rekommenderas att man lyssnar på ett sådant band varje dag i c:a en månad och därefter stegvis drar ner på hur ofta man lyssnar. T ex till två gånger per vecka, en gång per vecka. Varannan vecka osv. Till sist kan man höra på det vid behov.

Långa versionen (c:a 20 minuter):

Klicka på ”Play”-knappen här nedanför för att lyssna:

Eller ladda ned filen direkt här: https://talakademin.nu/wp-content/uploads/2011/12/ver3.mp3

Korta versionen (c:a 13 minuter):

Klicka på ”Play”-knappen här nedanför för att lyssna:

Eller ladda ned filen direkt här: https://talakademin.nu/wp-content/uploads/2011/12/ver3_short.mp3

Skypeträning

I arbetet med att skapa former för att kunna talträna när som helst vid vilken tid på dygnet som helst, har vi prövat att använda oss av Skype för att talträna med hjälp av datorn.

Var med i TALAkademins torsdagsträningar kl 21.00 på Skype!

Tala i verkligheten

Att ta våra erfarenheter från TALA-kurserna ut i verkligheten är ofta en utmaning i sig, det har nog de flesta av oss erfarit.
Vad kan detta bero på tro? Varför är det så stor skillnad att komma i rätt stämning för viloandning och hålla fraserna korta när vi inte är på TALA-kursen?
Neuro-Semantics är en samling metoder och processer för att utveckla sig själv till det man vill bli och det behandlar även stamning och utveckling av talet. Neuro-Semantics (NS) ställer bland annat följande intressanta frågor:
• Om du inte kände rädsla eller skam för din stamning/blockering, hur skulle det påverka
din stamning?
• Om du kände att du är en verkligt värdefull och bra människa, oavsett hur du talar, hur skulle det påverka din stamning?
• Om du kände att du har kontroll över ditt tal när det flyter på bra, hur skulle det påverka din stamning?
• Om du aldrig hade känslan ”jag har alltid stammat och kommer alltid att göra det”, hur skulle det påverka din stamning?
• Om du inte var rätt för andras bedömningar av ditt tal, hur skulle det påverka din stamning?
Jag tror att NS med dessa frågor är inne på rätt spår att förklara skillnaden mellan en träningssituation (t ex en TALA-helg) och en tävlingssituation (verkligheten). Så enligt NS ligger alltså skillnaden i vårt eget sätt att känna av situationen, vilka känslor som just den situationen
framkallar inom oss.
Frågan blir då hur vi kan förändra det som triggar dessa känslor hos oss. Det är inte helt självklart

vad som triggar känslorna, men det finns det olika metoder inom NS för att ta reda på. Det finns så klart sedan också metoder för att förändra dessa triggers som gör att vissa känslor framkallas.
Läs gärna mer om dessa i tipsen om vidare läsning nedan.
En NS-metod som jag själv funnit mycket effektiv är se på situationen ur olika upplevelsepositioner. Det kan man använda sig av både före och under (även efter) själva
händelsen inträffar.
1. Första positionen: Här ser du dig själv ”inifrån”, dvs du upplever situationen utifrån dina egna ögon, öron och känsel.
2. Andra positionen: Här upplever du situationen utifrån den person du interagerar med. Du försöker se situationen ur hans/hennes ögon. Du ser dig själv kan föreställa dig hur
han/hon upplever dig och situationen.
Sida 4 av 8
3. Tredje positionen: Här är du helt disassosierad från situationen. Du ser på situationen som en helt utomstående, ej inblandad, person. Du kan se både dina egna och andra personers reaktioner. I den här positionen kan du avgöra om dina rädslor och spänningar är rättfärdigade för vad som verkligen händer. Finns det ett hot mot dig? Eller var det bara så att du upplevde situationen som ett hot?
4. Fjärde positionen: Den kan kräva lite övning, här föreställer du dig att du ser på situationen ur alla inblandades ögon på en gång. Du är alla människor samtidigt. Du pratar med dig själv och allas reaktioner är dina egna. Hur upplever du situationen om du tänker så?
5. Femte positionen: Du flyttar dig upp i universum och ser ner på hela jorden, du ser den situation som pågår och andra parallella händelser, men du upplever också allt som hänt före och efter händelsen. Du är en sorts ”gud” som känner till allt. Vad händer med dina känslor när du ser på händelsen ur detta perspektiv?
Efter träning på att se på situationer ur dessa olika perspektiv är det lätt att uppleva att saker inte
är så allvarliga som man tidigare kände (speciellt för position 3, 4 och 5). Det spelar inte så stor roll hur man talar, andra tänker och bryr sig inte om de saker man oroar sig för. Återse nu frågorna som ställdes ovan. Det är lätt att inse att det här annorlunda synsättet på en och samma
situation kan påverka ens tal (och mycket annat också). Det kan göra det lättare att använda de färdigheter vi lärt oss på TALA-kurserna i vilken situation som helst, men det kan också hjälpa oss att inte bry oss så mycket om de gånger det ändå inte går som vi vill.
Det finns stora möjligheter att använda Neuro-Semantics och liknande metoder som en fortsättningskurs till rösten och talets tio punkter vilka vi lär oss på TALA-helgerna. Är du
intresserad att lära dig mer om detta så kan jag rekommendera följande läsning:
http://www.masteringstuttering.com/ : En hemsida med många artiklar om NS med inriktning på
stamning.
http://www.neurosemantics.com/ : Ännu fler artiklar, men för många olika områden, inte bara stamning.
Hemsidorna tipsar också om flera bra böcker i ämnet.

Tala i fraser

Att tala i fraser är viktigt för TALAkademins medlemmar. En bra och enkel förklaring till varför det är så, står högt på min önskelista. Jag vill verkligen förklara, varför jag tycker det är så viktigt att tala i fraser.

Grunden är att andningstekniken inte får störas av talflödet. Talhastigheten, fraslängden, anspänningen ( bristen på avspänning under andningspauserna som då blir för korta) stör viloandningsrytmen och viloandningsrytmkänslan. Den goda viloandningsrytmkänslan får inte störas.

En fras är det man säger på en utandning. En fras kan bestå av ett till flera ord. I TALAkademin föreslår jag att man börjar med att träna på att uttala ettordsfraser i viloandningsrytm. Därefter tränar man tvårdsfraser, treordsfraser, fyraordsfraser etc.

Efter ett tag föreslår jag att man tränar att växla mellan fraser av olika längd. Pröva att växla mellan ettordsfraser och femordsfraser. När det blir för svårt, gå tillbaka till kortare fraser och öva, öva och öva.