”…och ha himla kul…”

”Lila cut loose, and her energy, her whole demeanor changed. Within a few moments she was fooling around, and as her confidence grew, she came totally alive. But the most remarkable thing was that once she began to have fun, Lila didn’t stutter.”
(ur Redefinging Stuttering av John C. Harrison)

I TALAkademin är det Anders Rosvall som har lanserat uttrycket ”ha himla kul”. Det uttrycket fanns alltid med i inbjudan till TALA I SMÅLAND på den tiden då det begav sig. Nu är den tiden förbi. Men uttrycket ”ha himla kul” lever kvar i mitt minne och påminner mig ständigt om att vi inom TALAkademin måste minnas, att hemligheten med att lära sig någonting nytt på effektivaste sätt är att samtidigt ha himla kul.

Det är en utmaning! För ”rolika timmen” i skolan på fredagarna signalerade ju, att ingenting väsentligt lär man sig då. Att ha kul hör ju inte ihop med skolan och att lära sig.

NÄR SKA SKOLAN ÄNDRA PÅ SIG? När kommer det att bli himla kul att gå i skola? Jag vet inte.

Men det skulle vara roligt att få uppleva, att TALAkademins träningsprogram blir alltmera ”himla kul” och en förebild för den – jämfört med andra länder – tråkiga och försenande skolan.

Testa din röst- och talteknik hos TALAkademin!

Genom att testa sin röst- och talteknik blir man medveten om den. Man kan därmed själv avgöra om man behärskar en viss röst- och talteknisk färdighet eller inte.

När man har testat sin röst- och talteknik, har man klarat av något viktigt. Man har tagit reda på vad det är man behöver träna mera på.

Det finns ett antal färdigheter som ingår i muntlig framställning. När man har klarat av alla uppgifter kan man få en bekräftelse på vad man kan. Man kan inför sig själv intyga vad man klarar av bara och vad man har svårigheter med. Det stärker självkänslan.

Här nedan ser du vad testet består av. Vi räknar upp en hel del som ingår i muntlig framställning. Testet börjar med andning och slutar med talproduktionsfärdigheter.

När du går igenom testet så lär du dig samtidigt. Härigenom kommer möjligheten till träning in. Det gör testförfarandet extra värdefullt. Du kan träna dig igenom testet så många gånger du vill.

Behöver du hjälp med hur du ska göra? Du kan få viss hjälp med utökad instruktionen av TALAkademins frivilliga instruktörer.

Efter genomgånget test kan man behöva träna vidare i Speakting Circle som TALAkademin erbjuder på nätet varje torsdag kl 21.00.

Andning
Tio exempel
1. Andas med magen under en minut. (bukandning)
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas med magen
2. Andas med flankerna så att det rör sig i sidorna när du håller ”höfter fäst.”(flankandning)
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas flankandning
3. Andas med buk- och flankandning under en minut.
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas med buk- och flankandning.
4. Andas med buk-, flank- och ryggandning under en minut.
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas med buk-, flank- och ryggandning.
5. Demonstrera bröstkorgsandning med tre andetag.
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas med flandandning.
6. Andas ryggandning och känn andetagen genom att hålla höfterfäst med fingrarna riktade bakåt..
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man andas ryggandning.
7. Ta tre djupa inandningar.
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man gör detta vid högläsning.
8. Ta tre djupa inandningar och känn samtidigt avspänning under andningspauserna
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man gör detta vid högläsning.
9. (Om du har tillgång till boken.) Ligg ner på golvet och träna buk- och flankandning i överensstämmelse med anvisningarna som ges i boken ”Andningsövningar för ett bättre liv” av Gay Hendricks, sid 77 o.f.
Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man gör detta.

Kommentar:Det känns lite tjatigt att gång på gång upprepa ”Med en webbkamerainspelning skall du lära dig och visa hur man…” Det kunde ju räcka med en instruktion som gällde alla efterföljande exempel. Emellertid, min tanke är följande: Man lär sig effektivare än annars genom att använda sig av webbkamerainspelningar. Webbkamerainspelningarna ger återkoppling på det man säger och gör så att det går lättare att bedöma vad man gör och säger. Det är lätt att hoppa över webbkamerainspelningarna. Det finns ett motstånd mot all förändring. Jag vill att du ska övervinna det motståndet. Därför upprepar jag instruktionen med webbkamerainspelningen.

Avspänd normal ljudbildning
10. Ljuda på följande enskilda ljud med avspänd röst
a, e, o, u, y, i, ä, å, ö
11. Ljuda ihop ljudsekvenserna med avspänd röst
s-o-l, m-å-l , l-u-r, k-r-å-k-a, s-p-r a-k-a, b-r-i-ng-a, m-a-mm-a, skj-u-t-a, k-ö-p-e-n-h-a-m-n

12. Ljuda igenom så väl korta som långa ord med avspänd röst
Värna. Minnen. Från. Mjölbyfestivalen. Samt. Brokindsfestligheterna.
13. Ljuda igenom två fraser av olika längd med avspänd röst
MODO hör hemma i Ö-vik. Sidensjö var socken på 40-talet.

Ljudning med stark röst
14. Ljuda på tre enskilda ljud med avspänd och stark röst
aaa; iii; ööö

15. Ljuda ihop tre ljudsekvenser med avspänd och stark röst
aaa-ååå-äää-ööö, ooo-uuu-iii-eee, yyy-äää-iii-ööö
16. Ljuda igenom sex respektive korta och långa ord med avspänd stark röst
sol; Silversand; mil; millionbrand; Lomma; lökväxt
17. Ljuda igenom tre fraser av olika längd med avspänd och stark röst
Nu går sista visan. Långt i fjärran. Stilla flyter Don genom Ryssland.

Ljudning med svag röststyrka
18. Ljuda på tre enskilda ljud med avspänd och svag röst
mmm, vvv, rrr
19. Ljuda ihop ljudsekvenser med avspänd och svag röst
aaa-ååå-äää-ööö,
20. Ljuda igenom tre korta och långa ord med avspänd svag röst
mmmaaalll, mmmååålllmmmaaannn, mmmiiilllllliiiooonnnmmmyyygggooorrr
21. Ljuda igenom tre fraser av olika längd med avspänd och svag röst
s-k-ö-n-t; m-a-n l-e-r s-ä-l-l-a-n; m-å-s-t-e m-a-n- a-l-l-t-i-d m-å-l-a

Tala med lågt röstläge
Uttala tre meningar med lågt– lägre än ditt vanliga röstläge, högt och normalt röstläge.
22. Det här är mitt lägsta röstläge
23. Det här är mitt höga röstläge
Det här är mitt normala röstläge.
.
Tala med olika röstklang
24. Uttala två meningar med din vanliga röst.
Nu talar jag med min vanliga röst.
Så här talar jag till vardags.
25. Uttala tre meningar med högt röstläge.
Nu höjer jag röstläget.
Jag talar med pipigare röst än vanligt.
Den använder jag bara när jag läser sagor.
26. Uttala tre meningar med din mörkaste röst.
Så här låter min mörkaste röst.
Den använder jag sällan.
Jag borde använda den ofta.

Tempoväxling
27. Växla tempo inom varje mening när du uttalar tre olika meningar.
Det här är lånat av Bo Bergman.
Jag älskar dimman som släpar våt
över kajer och torg i natten.
Och lykornas ögon, röda av gråt.
Och lukten från gatan och visslans låt
från en spöklikt skymtande båt
ute på Mälarns vatten.

28. Det blir effektfullt tal när man betonar de viktiga orden.
Jag heter…
Jag bor på …
Närmaste stad är …

29. I monotont tal saknar man betoningarna.
Nu säger jag en hel mening utan att framhålla något speciellt ord.
Det är inte så lätt det heller.
Det är viktigt att man hittar de viktiga orden.

30. Börja uttalet av ett ord med långsamt tempo och öka sedan tempot så att det övergår i normal uttalshastighet.
Jag kan inte tänka mig att tala för långsamt.

Rytm
31. Läs tre meningar och betona de viktiga orden i varje mening.
Dom viktigaste orden är substantiv, adjektiv, verb och adverb.
I grundskolan kunde man ta på substantiven.
Ett verb var något man gjorde.
Och ett adverb var en bestämning till verbet.

Talproduktionsfärdigheter
32. Tala med olika taltempon genom att säga tio självvalda fraser i varje övning.
33. Uttala tre ettordsfraser
34. Uttala tre tvåordsfraser
35. Uttala tre treordsfraser
36. Uttala tre fyraordsfraser
37. Uttala tre femordsfraser eller fraser som innehåller flera än fem ord
38. Tala med tre olika taltempon och slappna av under andningspauserna

39. Tala med tre olika taltempon och slappna av under andningspauserna. Gör samtidigt andningspauserna tre gånger så långa
40. Tala med olika taltempon och slappna av under andningspauserna. Gör samtidigt andningspauserna tre gånger så långa. Tala med övertydlig artikulation
41. Tala med olika taltempon och slappna av under andningspauserna. Gör samtidigt göra andningspauserna tre gånger så långa samt tala med övertydlig artikulation och starkare röststyrka

”Phenomenology of Stuttering”

”Breathing abnormalities tend to occur often with stuttering and may occur in very young children. People who stutter may exhibit shallow breathing or may unwittingly hold their breath through a moment of stuttering. Vascular changes during moments of stuttering have been documented. Some stutterers experience a rapid heart rate and elevated blood pressure which causes their faces to turn red, while others may experience a drop in blood pressure causing their faces to turn pale.”
(klipp från internet)

EGNA IAKTTAGELSER – MER TRÄNING BEHÖVS!
Jag är pensionär. Jag har nämnt några gånger, att jag börjat stamma mera, sedan jag slutade att undervisa om muntlig framställning, röst- och talvård på universitetet. Jag har upplevt, att det är andningen, – andningstekniken – som förändrats. Andetagen har blivt kortare och grundare. Som en följd av detta har jag känt mera spänning och press på stämbanden vid ljudbildningen. Jag har därför börjat stamma (fastna) på /a/, /å/ och /i/ och i princip alla vokaler. Jag måste därför skärpa mig, koncentrera mig på att andas in djupare. Minska på taltempot. Ge akt på språkljudens lika längd. Slappna av i käken och göra mjukare käkrörelser (artikulationsrörelser). Rösten blir därmed avspänd och fyllig i klangen. Då blir det flyt igen och talet låter normalt bra.

Allt detta får mig att osökt att tänka på mitt golfspelande. Samma sak händer varje säsong. De två första gångerna jag går ut på banan går det bra. Därefter går det sämre och sämre ända fram emot hösten. Då vänder det äntligen. Jag kan åter spela bättre och bättre. Träningen börjar ge utslag.

Jag kan översätta varje talmoment till golfspelsmoment. Varje gång jag får anledning att tänka på detta blir jag förundrad. Märkligt! Intressant! Tyvärr blir det bara en gång per år TALGOLF. Därför blir det inget resultat att tala om. I stället blir det status quo.

MER TRÄNING BEHÖVS UPPENBARLIGEN.

Det gäller nu för TALAkademin att utveckla ”himla kul” träningsprogram som leder fram till ”resultat att tala om”.

Ps. Filosofisk fenomenologi utvecklades av Edmund Husserl, vars ambition var att studera världen så som vi uppfattar den. I fenomenologin ingår därmed studiet av både människans medvetande och subjektiviteten.
.
Husserl har även utvecklat en fenomenologisk forskningsmetod. Den kallas ”imaginary variation” (imaginär variation). Syftet är att komma åt fenomenets essens, dvs. innersta väsen. Essensen är det som gör en sak till den sak den är och inte till en annan sak. Metoden går ut på att variera ett fenomens egenskaper tills man kommer fram till den slutgiltiga gränsen då objektet upphör att vara det den är. Denna process är subjektiv och grundas i individens spontana intuition. Ds.

Jag fastnar på ”Audi” när jag glömmer att andas in.

Häromdagen körde jag min bil till den årliga kontrollbesiktningen. Det var en lugn stämning i besiktningslokalen, när jag anlände. Endast två personer arbetade med att besiktiga bilar. Det bådade för ett gott resultat, kändes det som. Det visade sig emellertid att besiktningsmannen anmärkte på två saker. Den ena saken var en glapp vänster styrled och den andra saken var ett läckage på en bromsslang till vänster bakhjul.

Nu blev det anledning att ta kontakt med min bilmekaniker sedan flera år tillbaka. Därför åkte jag förbi verkstaden redan på hemvägen från bilbesiktningen för att beställa tid. Det var visserligen fredagseftermiddag, men jag chansade på att han var kvar på jobbet. Det visade sig, att min optimism var förgäves. Det var stängt.

OK, jag får kontakta honom på måndag i stället. Sagt och gjort. Jag tog bilen och åkte till verkstaden på måndagmorgonen. Otur! Han var inte där. Det var bara att återvända hem igen.

Nästa steg var att ringa och avtala om tid för reparation. Jag känner ibland ett visst motstånd till att ringa. Det är säkert en kvarleva från ungdomstiden. Jag tycker, att det är lättare att förklara någonting och svara på frågor live jämfört med att tala i en raspig mobiltelefon med en ofta fluktuerande ljudstyrka. Men det brukar vanligtvis gå hyfsat bra.

Emellertid är det en sak som jag fruktar lite. Det är att uttala bilmärket, ”Audi”. Det inträffar en uttalssvårighet, när jag råkar uttala ordet helt oförtänkt. Då stoppar ljudet redan på vokalen ”a”. Och så tar det ett bra tag innan vokalen får ton. Dessförinnan låter det närmast som ett spänt tonande på ”aaaa”. Nu upptäcker jag att talluften håller på att ta slut. Jag pressar till slut fram ”Audi”
Det är inga problem att säga ”Audi” på beställning. Eller förberett. Det går bra att säga Audi upprepade gånger utan svårighet.

Men när jag talar spontant vet jag, att jag gärna talar lite för fort. Jag forcerar talproduktionen. Och då glömmer jag att andas in tillräckligt med luft vid frasens början. Det är helt nödvändigt om jag skall kunna börja talandet med en avspänning i talorganen på utandningen. Detta är absolut nödvändigt om jag vill hålla röstapparaten igång. När luften tryter inträder en anspänning och då tar det inte lång tid förrän stämbanden hakar upp sig. Det uppstår en låsning och ljudflytet störs. De blir i det här fallet närmast ett spänt ”aaaaaaudi”.

När jag kommer ihåg att andas in före uttalet av ”Audi”, blir det ingen svårighet att uttala ”Audi”.

Är det någon som gjort motsvarande erfarenhet så berätta om det gärna. Vi kan lära av varandra om vi blir många.

TALA T I SKÅNE DEN 17 – 20 MAJ 2012-06-01

TRÄNING i Vinslöv ger färdighet. Visst är det så. Men effekten av 3 dagars TRÄNING räcker knappast för en slutgiltig certifiering i alla röst- och talteknikens avseenden. Det tar längre tid. Och så måste det vara. Det vill jag hävda.

Bl. a. Göran Hjertman har tidigare fört fram begreppet certifiering och han tycker att det vore bra om vi inom TALAkademin kunde utverka en certifiering för nödvändiga talfärdigheter. Det betyder, att man får ett intyg på att man kan tala tillräckligt bra i olika avseenden. Med en certifiering vet man, när man har TRÄNAT tillräckligt. Och det är ju bra att få veta. Kanske är det t.o.m. nödvändigt att få veta.

Flera medlemmar i TALAkademin har under årens lopp kritiserat ett certifieringstänkande. I stället har det framförts andra och lämpligare aspekter på hur man kan konstatera talmässiga framsteg. Det är bra, att det kommer fram många aspekter på olika spörsmål. Vi alla olika och kan inte dras över en och samma kam.Allt detta resonerande bottnar ju i devisen:
”JU BÄTTRE MAN TALAR, DESTO MINDRE STAMMAR MAN.” Men när talar man tillräckligt bra? Det jag själv frågat mig i början av min utbildning. Svaret får man ge sig själv när tiden är fullbordad.

I Vinslöv där vi höll till med TALA I SKÅNE fanns ett spa med bl a en simbasäng. Johan Ascard demonstrerade för oss hur man crawlar. Han kunde simma hela basängen på ett par simtag. Jag blev imponerad! Han såg ut att göra det perfekt och jag skulle själv kunna gå med på att genast överlämna en certifiering som betygar den TRÄNING han har genomfört för att nå fram till denna simfärdighet. I detta läge dristade jag mig till att fråga: ”Hur länge har du TRÄNAT?”

– Två år blev svaret.

Jag blev imponerad än en gång. DET VAR TRÄNING SOM HETER DUGA! Själv kan jag knappt simma bröstsim. Och någon simlärare har jag aldrig tänkt på att skaffa. Och aldrig har jag tänkt lära mig crawla – fast jag skulle gärna önska det. (Men inte utsätta mig för den nödvändiga träningen.) Därför kan jag heller inte crawla.

I analogi med detta kan man tänka om talet – jag önskar, att jag talade helt flytande. (Men inte utsätta mig för den nödvändiga träningen.) ”There is the rub”, säger Hamlet. ( ”Se däri ligger knuten.”) Man måste alltså TRÄNA för att nå målet. Och var och en måste själv testa om det är möjligt även för en själv att nå fram. Man kan inte veta detta på förhand.

Härom dagen läste jag på facebook att Johan Ascard hade flugit ett flygplan ensam för första gången. Jag blev imponerad igen. Jag frågar mig: Hur länge har Johan TRÄNAT?

Hur många timmar har du TRÄNINGSFLUGIT med flyglärare?
Hur många sidor teori har du läst?
Och hur har du TRÄNAT kommunikationen med flygtornet?
Får du STAMMA hur mycket som helst när du talar i flygradion? Eller hur bär du dig åt för att klara talet?

Dessa frågor har jag idag inga svar på. Man kan i alla fall påstå att Johan som pilot nått fram till en certifiering på att han nu får lov att flyga ensam.
För en pilot är det ju livsfarligt att inte ha certifiering på att han kan flyga. Vem vill störta eller dö? Ingen antar jag.

Vad fordras för att jag skall TRÄNA mig i att lyckas tala bättre? Behärskning av det mesta i TALAkademins kursplaner är min uppfattning. Börja bekanta sig med TRÄNINGEN kan man med fördel göra på olika TALA-kurser. Jag vill gärna rekommendera dem.

Men för den som lärt sig tala tillräckligt bra är det förstås inte nödvändigt att erhålla en certifiering. Det är ju inte livsfarligt för alla att stamma. Man svimmar inte av. Man dör heller inte. ”En gör sö gött en kan”, som jag har hört fotbollsspelaren Ralf Edström säga i radio. Det är en bra inställning, tycker jag.

Johan Ascard var även kursledare i TALA I SKÅNE. Jag tycker, att han lyckades med denna uppgift alldeles förträffligt. Det är inte så konstigt för han har TRÄNAT på att vara kursledaret tidigare. TRÄNING GER FÄRDIGHET. Så är det. Jag kan härmed gärna som ett föredömligt exempel utverka ytterligare en certifiering för Johan. Du kan kan uppträda som kompetent kursledare.

Med dessa exempel vill jag allmänt framhålla TRÄNINGENS betydelse i många olika sammanhang. Därmed vill jag hävda, att det även gäller talet. Talet måste TRÄNAS i tillräckligt utsträckning för att en nöjaktig effekt skall konstateras.

Genom att hela tiden här skriva ordet TRÄNING med versaler vill jag ytterligare poängtera dess vikt. Jag påstår: ”Det räcker således inte med enbart kunskap om att veta vad och hur man skall göra. Man måste utsätta kunskaperna och färdigheterna för TRÄNING. Man måste OMSÄTTA kunskaperna och färdigheterna i verkligheten. För detta erfordras tid.”

Deltagarna i Vinslöv TRÄNADE på rösten och talets tio punkter. Bara det är mycket att TRÄNA på. Det tar mera tid i anspråk än vad man kan tro. Ofta 3 gånger så mycket tid.

Dock måste jag säga, att i ett avseende vill jag gärna som ett exempel certifiera alla kursdeltagare. Det gäller deltagandet i Speaking Ciurcle och genomförandet av ”Upprepningsövningen”.

I Vinslöv gick den övningen till på följande sätt.
Intill swimmingpoolen med en glasvägg mellan sitter kursdeltagarna i ett relaxrum utsträckta på var sin teakfärgade vilstol av trä. Stolarna är placerade i rummet i en stor cirkel. En öppning finns innemot simbasängen. Det hela ser väldigt läckert ut. I öppningen ställer sig den som skall TRÄNA och leda upprepningsövningen. Innan man börjar leda övningen har man bestämt sig för vad man skall TRÄNA. Det talar man om för deltagarna som skall upprepa varje fras unisont / – eller var sin fras – i tur och ordning. Detta är viktigt för rolltagningen. Vanligtvis kan man välja själv vad man vill TRÄNA på. Då talar man om det innan man startar ÖVNINGEN. Alla kan tala i ettordsfraser med upprepning. Man kan TRÄNA i 2 – 5 min. Eller man kan TRÄNA ett par eller flera varv.

Denna övning ger möjlighet att samtidigt och effektivt TRÄNA många olika taltekniska färdigheter. Ju flera färdigheter som man TRÄNAR, desto lättare får man att tala flytande.

Nu tillbaka till min inledning. Johan Ascard visar att han har TRÄNAT på att lära sig crawla. Han har även bevisat hur han har TRÄNAT sig till att bli pilot och få certifiering att spaka ett flygplan själv ensam i flygplanet. Och han har tränat på att fungera som kursledare.

Man måste träna tills man når fram till sitt mål: att behärska en eller flera färdigheter. Detsamma gäller talet. Insikt om teori och kunskap är bra men det måste kompletteras med lång TRÄNING. Det gäller också när man vill utveckla sin person och förkovra sig i att tala bättre. Först på senare tid har jag riktigt förstått det ovillkorliga i detta faktum. Man kan aldrig hoppa över TRÄNINGEN.

I år när TALAkademin firar 20-års jubileum på Vårdnäs, utanför Linköping den 15 – 16 september har jag lämnat ordförandeskapet i TALAkademin till Robert Lindohf. Jag hoppas att under hans ledning TRÄNINGSMÖJLIGHETERNA I ATT TALA BÄTTRE kommer att utvecklas och öka.

I Vinslöv erbjöds vi deltagare TRÄNING i rösten och talets tio punkter. Förutom själva TRÄNINGEN ingick utmärkt mat och logi, spaaktiviteter, naturutflykt med talträning till Wanås, restaurangbesök med talträning i Kristianstad, naturutflykt med talaträning till Vannås. Det var ett lyckat arrangemang. Jag anser det själv var av högsta klass.
Tack Skånes stamningsförening för ett givande samarrangemang

Åke Byström

Man kan lära av andras erfarenheter

For me, it’s a combination of changing my thinking and my actions. As John says, you have to attack the hexagon as a whole, not just at one point.

Thinking: It sounds like you’re well along that path. When I read John’s book, I was deeply impressed by the ideas and the stories, and they rang true for me. Not only the hexagon, but the way he observed himself and came to understand why he stuttered in some situations but not others. Understanding myself better has been key for my recovery.

Actions: Going out of your comfort zone as much and as confidently as possible. As painful or scary as it may be, this is where you get results. You can sign up for Toastmasters or another public speaking club, ask people on the street for directions, call merchants on the phone with questions about products–whatever you find most frightening or most likely to cause you to stutter.

A few people make sudden ”breaks” with stuttering, where the change in thinking is so profound that they can take a gigantic leap out of their comfort zone and very quickly become fluent in nearly all situations (e.g., Alan and Ahsen). For others (including me), it’s a longer process, where successes in stretching my comfort zone leads to better thinking, which leads to more success in stretching my comfort zone, etc. So don’t be discouraged if it takes some time, and if sometimes it seems like you’re not making progress.
Good luck!
Jared

Det här tycker jag var trevligt och uppmuntrande att läsa. En gång i mitt liv trodde jag att alla som stammade hade samma åkomma och åtföljande problem. Idag har jag förstått vi alla först och främst är olika. Olika som personer. Men med vissa drag i talet som påminner om varandra. Vi gör olika erfarenheter i livet. Därför tror jag att det en bra idé att ta lärdom av varandra. ”Jag har frågat så mycket som jag har hunnit…” sjunger både skådespelaren Georg Rydeberg och skådespelaren Jean Gabin i en sång på YOUTUBE. Inte minst därför vill jag hävda, att det är väl värt att fråga sig fram genom livet.

Frågor, frågor och åter frågor…

FRÅGOR, FRÅGOR OCH ÅTER FRÅGOR

Vad är det man får lära sig att träna på under sin skolgång? Får man träna sig i gymnastik? Får man träna sig i att teckna och måla? Får man träna sig i matematik? Får man träna sig i att läsa och skriva? Får man träna sig i att tala svenska? Får man träna sig i att tala engelska?

Är det någon skillnad på att träna sig och lära sig?

Är det lönlöst att träna sig i att tala bättre för en elev som stammar? Är det lönlöst att lära sig i att tala bättre för en elev som stammar?

Är det någon skillnad mellan att träna sig och att lära sig?

Kan det ta ca 4 år att lära sig i att tala engelska hjälpligt för dom flesta elever? Kan det ta ca 4 år att träna sig i att tala engelska hjälpligt för dom flesta elever?

Är det samma sak att lära sig och att träna sig till att tala engelska?

Vad ska jag träna på för att tala bättre svenska? Vad ska jag lära mig för att tala bättre engelska? Finns det några gemensamma faktorer i de två språken som gör det viktigt att träna på för att kunna förkovra sig?

Är det bra för alla elever att träna på enskilda språkljud? Är det bra för alla elever att träna på ettordsfraser, tvåordsfraser, treordsfraseretc?

Är det bra för alla elever att träna sig i att förbättra sin talandningsteknik? Blir den muntliga framställningen bättre om man tränar sig i att andas, pausera, slappna av och att frasera?

Kan man träna sig i att styra sitt röstläge, sin röststyrka och sin röstkvalitet, när man talar i skolan? Blir man bättre i muntlig framställning om man tränar sig i att tala tydligare, växla taltempo och utveckla betoningsförmågan?

Kan man träna på det röst- och taltekniska i muntlig framställning på vanliga lektioner under skolgången? Blir man bättre på att tala om man medvetet får lov att träna på lektionerna? Är det möjligt att träna och få en märkbar träningseffekt om träning alltid ingår varje dag i skolarbetet?

Får en elev träna sig i muntlig framställning på alla lektioner? Får en elev ständigt träna sig på att tala bättre och bättre engelska? ? Får en elev ständigt träna sig på att tala bättre och bättre svenska? Ingår det i lärarutbildningen att låta eleverna dagligen träna sig i att tala moderna språk som engelska, franska, spanska, tyska etc? Är det någon som vet? Vad skall man tro?

Är det någon skolelev som kommer ihåg hur det gick till att lära sig ett främmande språk?
Är det någon skolelelev som kan redogöra för hur den metodiken gestaltade sig?

Kan man lämpligen använda sig av ”Why Talking Is Easier While You’re ”Being” Someone Else” när man tränar/lär sig ett främmande språk”? ? Kan man lämpligen använda sig av ”Why Talking Is Easier While You’re ”Being” Someone Else” när man tränar/lär sig rikssvenska”? Är det någon som vet? Vad skall man tro?
1. Förekommer eller borde Speaking Circlesövningar förekomma i skolan till allas nytta?
2. Förekommer eller borde Upprepningsövningar förekomma och vara utprövade?
3. Borde Parlamentetövningar förekomma och utprövas?
4. Borde röst- och talövningar integreras i vardagsundervisningen oavsett utprövning?
Frågor, frågor och åter frågor. Det finns så många frågor som idag saknar svar.

Why Talking Is Easier While You’re ”Being” Someone Else

Why Talking Is Easier While You’re ”Being” Someone Else
by John C. Harrison

http://www.mnsu.edu/comdis/kuster/Infostuttering/beingsomeoneelse.html

”…If you find it easier to speak as someone else, then maybe it’s time to look at what it is about your present self-image that doesn’t give you that same freedom; then find a way to expand your self-image so that more of you can fit inside. You need to find safe situations where you can try out other roles; a place where you can experiment and search for the total you. It may be therapy. It may be one of the growth trainings such as The Forum or Lifespring. It may be a Dale Carnegie course or the Toastmasters Club. It may be an NSP chapter meeting, workshop or convention. Whatever.
After all, isn’t it time to get out of that constricting straight jacket called a diminished self-image and into something that fits?
________________________________________
Släpp loss! Visa vem du är! Tag fram alla de egenskaper och färdigheter som döljer sig inom dig. Eller du kanske medvetet gömmer vissa sidor av dig själv, därför att du inte vågar ta fram dem. Vanligtvis förhåller det sig på det viset för oss alla som känner att vi inte kommer till vår rätt.

John Harrison utreder i en artikel som du kan läsa på internet varför det är lättare att tala när du spelar en annan roll än den du själv är. Den är väl värd att läsa tycker jag. Artikelns avslutning har jag kopierat ovan. Där finns några uppmaningar till handling. Inom TALAkademin vill vi gärna instämma och säga: ”Gå du och gör saammalunda.”

Stamningens komponenter

No, no, no! You’re falling into either-or thinking, which is what most people do. Once you understand stuttering/blocking system as a dynamic interaction of your emotions, perceptions, beliefs, intentions, physiological make-up, and physical behaviors, you start being able to explain all the ”unanswerable” questions about this problem. Blocking behaviors are not caused by any one of these components but the way they interact in a dynamic relationship. This is the hardest concept for people to get because of our tendency to use either-or thinking.
(John Harrison)

Stamning uppstår när ett antal komponenter samverkar. Inte på grund av en enda orsak. Det är därför som TALAkademins talträningskoncept är så omfattande. Mitt tips är därför: Lär dig TALAkademins hela koncept så bra att du kan redogöra för det inför andra.

Jag  menade bara, att säga följande till var och en som undrar över TALAkademins träningskoncept: Tag reda på konceptet så att du känner dig säker på vad det innehåller. Det är viktigt med en fast utgångspunkt. Du måste lita på att du förstått det hela helt och hållet. Först då kan vi våga att satsa till 100%.